Stäng fönster Halmstad kn, HOLM 2:27 M.FL. HOLMS KYRKA
Anläggning - Värdering
| HOLMS KYRKA | |
| 3/6/07 |
| Motivering |
|---|
|
HOLMS KYRKA är belägen på medeltida kyrkplats centralt i Holms tätort, i norra delen av Vapnödalen, norr om Halmstad. Kyrkan och bebyggelsen ligger upp mot bergssidan, på gränsen till den öppna odlingsmarken. Prästgården och församlingshemmet ligger norr om kyrkan. Nordost om kyrkan ligger en vaktmästeribyggnad. Kyrkogården är i väster något terrasserad, med en svagt krökt yngre kvaderhuggen skalmur närmast vägen och en äldre mur närmare kyrkan. Muren genombryts av en smidesgrind flankerad av naturstensstolpar. Kyrkogården kringgärdas i övriga väderstreck av en tuktad häck, kantad av trädrader. Gravkvarteren är i huvudsak gräsbevuxna och avgränsas med tuktade häckar. I kyrkogårdens sydvästra hörn finns ett bårhus av sten med torvtak, till hälften inbyggt i mur och mark. Grusade gångar genomkorsar kyrkogården. Stenkyrkan har medeltida ursprung och består av ett rektangulärt långhus med ett smalare absidförsett kor i öster samt torn i väster. Stora delar av murverket är bevarat från medeltiden. Det nuvarande stentornet tillkom vid en ombyggnad 1820-22. Vid 1800-talets slut omdanades kyrkans yttre i historicerande stil med en tornspira (1899) efter ritningar av Sven Gratz. 1956 fick tornöverbyggnaden den nuvarande pyramidala formen efter förslag av Burt Stenberg. Kyrkas vitputsade fasader har strävpelare i norr och söder och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Långhus och kor täcks av separata sadeltak, skiffertäckta sedan 1855. Kyrkans exteriör präglas av medeltid samt av 1800- och 1900-talens förändringar. Interiören präglas av 1800-talets förändringar samt av renoveringar efter arkitekten Harald Wadsjös förslag 1936-38, 1943 och 1953-54, som syftade till att förstärka kyrkorummets medeltida karaktär. Kyrkorummet förändrades väsentligt under 1800-talet då det höga blåmålade trätunnvalvet (1855) tillkom. Predikstol, bänkinredning, sakristieskrank, altare och altardekoration, en kopia av Thorvaldsens Kristus, insattes 1874 samt två barnskulpturer av pressad zinkplåt. Orgelfasaden dateras till 1875. Vid 1930-talets renovering rekonstruerades triumfmuren, ett tegelvalv slogs i koret och en tidigare igenmurad portal i sydmuren öppnades upp. Bänkinredningen ombyggdes med nya gavlar efter äldre förlaga. Ett nytt golv inlades och den femsidiga altarringen tillkom. Efter förslag 1943 av Wadsjö och konstnären Erik Abrahamsson dekorerades predikstolskorgen med evangelistmålningar och ett ljudtak (1945) uppsattes. Predellan dekorerades med ett nattvardsmotiv (1948) av Abrahamsson. Enligt Wadsjös ritningar 1953-54 förminskades fönsteröppningarna något och försågs med nya fönster samt fönstersmygar av tegel. Den nuvarande färgsättningen i gröna, rosa, violetta och grå nyanser härrör troligen från Wadsjös renoveringsförslag. Dopfunt (1915) av trä i nygotisk stil. Läktarunderbyggnaderna tillkom 1983 och glasmålningarna i långhuset 2000. I vapenhuset finns en kopia av en medeltida gravvård med runskrift, som i delar 1873 respektive 1938 påträffades vid renoveringsarbeten, samt ett epitafium från 1677. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens stenmurar, grindar, trädrader, grusade gångar och bårhus. - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Exteriörens prägel av medeltid och tillägg från 1800- och 1900-talen. - Erik Abrahamssons målningar. - Orgelfasaden - Epitafiet |
