Stäng fönster Halmstad kn, VAPNÖ 3:2 M.FL. VAPNÖ KYRKA
Anläggning - Värdering
| VAPNÖ KYRKA | |
| 11/9/06 |
| Motivering |
|---|
|
Vapnö medeltida stenkyrka ligger i den sedan 1800-talet kraftigt uppodlade Vapnödalen norr om Halmstad. Kyrkan samt två gårdar, gamla epidemisjukstugan och ett tidigare ålderdomshem, har ett högt läge på nordsluttningen av grusåsen Galgberget med utsikt över ett öppet odlingslandskap. Ett gravkor i kyrkan samt en avsatt del av kyrkogården vittnar om det tidigare nära sambandet med det närbelägna storgodset Vapnö. Vapnödalen utgör riksintresse för kulturmiljövården, med det senmedeltida danska storgodset Vapnö där man ännu bedriver jordbruk. Kyrkan omges av en kyrkogård som sluttar ner mot väster. Kyrkogården kringgärdas av en naturstensmur samt trädrader och häckar. Grusade gångar leder fram till och runt kyrkan. Gravkvarteren är gräsbevuxna och omges av buskar och växter. Den nordöstra delen av kyrkogården är förbehållen Vapnö gods och innehåller gravvårdar från framför allt 1800- och 1900-talen. Kyrkobyggnaden består av ett rektangulärt långhus med gravkor utbyggt på östgaveln, i väster ett torn med spira och på kyrkans norra sida en vidbyggd sakristia (1953-54). I långhusets västra del ingår betydande medeltida mursträckningar. Den medeltida kyrkan omdanades 1767 till en salkyrka och utvidgades i öster genom att det smalare koret revs och ersattes med ett kor i jämnbredd med långhuset. Samtidigt tillfogades mot öster det Staël von Holsteinska gravkoret avsett för godset Vapnö. Exteriören präglas framför allt av en omdaning i nygotisk stil som skedde 1874-76 under ledning av arkitekt O A Mankell. Nu uppfördes stentornet mot västgaveln, vilket ersatte ett äldre rödmålat trätorn. Vid renoveringen revs också det vapenhus som tidigare funnits i söder och långhusets fönster fick sin nuvarande spetsbågiga form. I den norra delen av fasaden finns spår av medeltida muröppningar. Tornfasadens överdel artikuleras med hörnlisener och en bågfris. Tornet kröns av en från det sena 1800-talet typiskt utformad, smäcker spira. Interiören är formad under olika utvecklingsskeden i kyrkans historia, vilket avspeglas i dagens kyrkorum. Kyrkan har en ljus färgsättning med vitputsade väggar, tunnvälvt trätak med synliga bjälkar och öppen bänkinredning, båda i ljusblå kulör. I kyrkan finns ett antal äldre inventarier; en predikstol i renässansstil från slutet av 1500-talet och en dopfunt i huggen sandsten från tidig medeltid. Interiörens helhetsgestaltning och välvda trätak härstammar emellertid från 1760-talets omdaning. Inventarier bevarade från denna tid är en altartavla och altaruppsats av Pehr Hörberg (1789) och ett krucifixskåp med krucifix av buxbom (1763) Orgelfasaden i nygotisk stil tillkom 1877 och bänkinredningen vid en renovering utförd 1953-54 under arkitekt Fredrik Wetterqvist. I kyrkan finns en bevarad relik av Heliga Birgitta. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, trädrader, grusade gångar. - Exteriörens nygotiska prägel. - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Det bevarade Staël von Holsteinska gravkoret från 1767 med sarkofager och epitafium. - Äldre inventarier. - Den medeltida dopfunten. |
