Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Ovanåker kn, OVANÅKERS PRÄSTBORD 2:1 OVANÅKERS KYRKA

 Anläggning - Värdering

Ovanåkers kyrka, OVANÅKERS KYRKA
7/7/04
Motivering
Ovanåkers kyrka har genomgått ett flertal större restaureringar sedan den uppfördes 1744-1753. Exteriört präglas kyrkan av nyklassicismen och den form kyrkan fick vid den utvändiga renoveringen 1801-02. Karaktäristiskt är de rundbågiga fönsteröppningarna, mittrisaliter med tempelmotiv kring portalerna samt lisenerna. Kyrkan är täckt av ett mansardtak, en takform som förutom på prästgården, återfinns på flera av bygdens större mangårdsbyggnader från 1800-talet.

I interiören avspeglas kyrkans olika restaureringar och tidernas olika viljeyttringar mer tydligt. Till kyrkans ursprungsinredning hör predikstolen, som återanvändes från den gamla kyrkan. Till kyrkans äldsta inredning hör även brudbänkarna. Från 1800-talets mitt härstammar altarringen och orgelfasaden, även om den senare fått en ny placering på orgelläktaren. Altaruppsatsen och målningarna i koret tillkom under 1800-talets slut. Under 30-talets restaurering märktes en vilja att städa bort den föregående generationen, och återknyta till kyrkans äldre historia. Den gamla altaruppsatsen, korbänkarna samt pyramiderna från den gamla kyrkan flyttades in i kyrkorummet och gavs en mer museal funktion. Det var under denna restaurering som man valde att måla över 1890-talets måleri, förutom bevarade fragment i koret.

Slutligen präglar 1960-talets renovering kyrkorummet avsevärt. Arkitekten har medvetet byggt upp ett relativt avskalat kyrkorum där den blågrå färgsättningen och den omålade furun kontrasterar mot det vitmålade valvet och väggarna. Under 1960-talet tillkom kyrkbänkarna, som avtecknar sig markant mot kalkstensgolvet. Till den tidstypiska karaktären bidrar väggarnas armaturer. Även läktarunderbyggnaden hör till denna årsring, även om den förstorats under senare år.

Gravkapellet och klockstapeln har miljöskapande värden för kyrkogården. Klockstapeln har den för södra Norrland så karaktäristiska lökkupolen, varför stapeln har ett byggnadshistoriskt värde. Samtidigt har klockstapeln i Ovanåker utförts med en annan teknisk lösning vilket tillför den ett teknikhistoriskt värde. Räkneverket förstärker känslan av autenticitet, men har även pedagogiska värden.

Stenmuren med pelare mot väster liksom gjutjärnstaketet mot norr är betydelsefulla som inramning av kyrkogårdsmiljön. Den norra entréns strikta grusgångar harmonierar bra med kyrkans klassiserande arkitektur. På Ovanåkers kyrkogård kan man tydligt avläsa de olika utbyggnadsetapperna. Närmast kyrkan ligger de stora och äldre familjegravarna, öster om dessa breder varvgravarna ut sig med de karaktäristiskt små och tätt placerade gravvårdarna. Längs åt öster ligger kyrkogårdens yngsta utbyggnadsetapper, utformade i ett mer fritt utförande i uppbyggnad och växtlighet. De äldre familjegravarna och de allmänna varven har ett dokumentvärde som tydliga exempel på dåtidens gravskick. De äldre gravvårdarna har även ett betydelsefullt miljöskapande värde för området närmast kyrkan. De fint krattade grusgravarna utgör även dokument över dåtidens gravsättning. Riksdagsmannen och byggmästaren Olof Johansson har haft stor betydelse för Edsbyns utveckling. Hans gravvård har därför ett personhistoriskt intresse. Fattigbössan symboliserar tidigare levnadsvillkor och har socialhistoriska värden.