Stäng fönster Motala kn, GODEGÅRDS KYRKA 1:1 GODEGÅRDS KYRKA
Anläggning - Värdering
| GODEGÅRDS KYRKA | |
| 9/12/07 |
| Motivering |
|---|
|
Godegårds kyrka med f d skola, klockarebostad och kyrkstall är exempel på ett välbevarat sockencentrum. Kyrkogården På kyrkogården finns flera byggnader med direkt anknytning till själva kyrkan. Det är klockstapeln, troligen från 1702, ångpannehuset byggt omkring 1910 samt Grillska gravkoret, troligen sent 1700-tal. Dessa byggnader har ett mycket högt kulturhistoriskt värde genom sin anknytning till kyrkobyggnaden. Klockstapeln är även en ålderdomlig och välbevarad representant för en byggnadskategori som varit vanlig på våra kyrkogårdar. Ångpannehuset är däremot ett mycket ovanligt inslag och har här fått en speciell utformning. En fullständig kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Godegårds kyrka är ett av länets relativt få bevarade exempel på en medeltida kyrka som byggts till med en korsarm/nykyrka bl a i samband med 1700-talets befolkningsökning. Flera av landskapets kyrkor fick denna typ av tillbyggnad, men den revs i allmänhet när kyrkan senare byggdes om ytterligare. Den medeltida kyrkan i Godegård invigdes enligt traditionen 1251 och utgör idag kyrkans kor i väst/östlig riktning. Eventuellt är även dagens sakristia medeltida. Det medeltida murverket är en viktig kunskapskälla till medeltida byggnadsteknik liksom de äldre takkonstruktionerna och troliga spår av medeltida måleri på brädor på vinden. Stenhuvudet, troligen medeltida, på kyrkans västra gavel är en mycket ovanlig detalj. De spåntäckta taken är väsentliga för kyrkans karaktär och fönstrens gjutjärnsbågar är representativa för det sena 1800-talet. Ett mycket högt kulturhistoriskt värde ligger även i kyrkans interiör som är präglad av 1911-12 år renovering under ledning av arkitekt Magnus Dahlander. Det gäller framför allt de ovanliga spegelvalven, taklisten och kolonnerna i övergången mellan långhus och kor, men även bänkinredning, sakristians snickerier och flera av kyrkans dörrar. Det är relativt ovanligt med bevarade interiörer från den här tiden. Viss inredning är bevarad från nykyrkans tillkomst 1723-24. Det gäller framför allt orgelläktaren med målningar utförda på 1740-talet av målarmästare S G Stoltz från Vadstena. Förutom konstnärligt och kyrkligt värde har dessa målningar även ett regionalt intresse, då de är utförda av en länsanknuten målarmästare som var flitigt verksam i länet. Detsamma gäller altartavlan från 1810 målad av Pehr Hörberg och predikstolen från 1808 tillverkad av Anders Gustaf Malmström, far till konstnären August Malmström. Ett stort kulturhistoriskt värde ligger även i kyrkans anknytning till ägarna till Godegårds säteri och bruk, som bl a innehaft patronatsrätt. Johan de Geer bekostade nykyrkan. Släkten de Geer har sitt gravkor under sakristian. Nergången från koret är täckt av en gjutjärnshäll istället för den sedvanliga stenhällen. Det visar på kopplingen till järnhanteringen vid Godegårds bruk. Sammanfattning Klockstapeln med sin inbyggda trappa, Grillska gravkoret och ångpannehuset är byggnader på kyrkogården som har stark anknytning till själva kyrkobyggnaden. Samtliga tre byggnader har ett även ett mycket högt byggnadshistoriskt värde. Ångpannehuset är dessutom en ovanlig byggnadskategori. Godegårds kyrka är ett av länets relativt få bevarade exempel på en medeltida kyrka tillbyggd med en nykyrka och som inte senare genomgått ytterligare planförändringar. Takets spånbeklädnad är väsentlig för kyrkans karaktär. Det medeltida murverket är en viktig kunskapskälla till medeltida byggnadsteknik liksom äldre takkonstruktioner och spår av troligt medeltida måleri på vinden. Kyrkans interiör präglas av restaureringen 1911-12, framför allt av spegelvalven och kolonnerna i övergången mellan långhus och kor. Den är ett av få välbevarade exempel på det tidiga 1900-talets mer genomgripande kyrkorestaureringar. Bland kyrkans äldre inredning och inventarier märks främst orgelläktaren med målningar av S G Stoltz, altartavlan målad av Per Hörberg och predikstolen tillverkad av Anders Gustaf Malmström. Samtliga tre var flitigt verksamma i Östergötland vilket även ger ett regionalt värde. Kyrkans historia är intimt förknippad med ägarna till Godegårds säteri och bruk, vilka har bekostat bygget av nykyrkan, skänkt ett flertal inventarier till kyrkan, t ex dopfunten och altartavlan, samt även innehaft patronatsrätt. |
