Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Motala kn, LÖNSÅS 8:1 LÖNSÅS KYRKA

 Anläggning - Värdering

LÖNSÅS KYRKA, LÖNSÅS KYRKOGÅRD
11/1/03
Motivering
Den högt belägna kyrkan har ett mycket framträdande läge i landskapet. Kyrkan, kyrkogården och tiondeboden utgör tillsammans med de f d skolbyggnaderna och de omkringliggande jordbruksfastigheterna en kulturhistorisk intressant kyrkomiljö. Traditionen med en medeltida stad tillsammans med arkeologiska fynd bidrar starkt till den historiska upplevelsen.
Kyrkogården
En kulturhistorisk bedömning av kyrkogården redovisas i separat rapport efter avslutad kyrkogårdsinventering.
Kyrkobyggnaden
Kyrkan representerar de små, romanska sockenkyrkorna som under 1700-talet byggdes om och till för att rymma en växande församling. Kyrkans torn och en stor del av murverket i södra långhusväggen härstammar från den medeltida byggnadsperioden och utgör en värdefull kunskapskälla om medeltida murverk. Från den medeltida perioden härstammar även den järnbeslagna dörren. Kyrkans exteriör präglas i hög grad av den omfattande om- och nybyggnationen på 1770-talet. Den är med undantag för tornets nedre delar och dess strävpelare en för det sena 1700-talet tidstypisk kyrkobyggnad med branta och valmade spånklädda tak och ljusa fasader.

Interiören präglas, trots senare tiders förändringar, av en enkel form av 1700-talets klassicistiska arkitektur där läktaren, Pehr Schiörlins orgelfasad och Pehr Hörbergs altaruppsats starkt bidrar till helhetsupplevelsen. Inredningen har även ett stort värde ur ett regionalt perspektiv, då den är utförd av två av länets vid denna tid främsta hantverkare och konstnärer. Den restaurering som genomfördes av arkitekt Kurt von Schmalensee 1939 har starkt bidragit till karaktären av dagens kyrkorum och dess färgsättning.

Värt att notera är även läktarunderbyggnaderna, som utgör tidiga exempel på dylika underbyggnader samt den ålderdomliga dörren i tornets bottenvåning. Bland inventarierna utmärker sig C G Westells dopfunt. Den har även en lokalhistorisk anknytning, då han var son till klockaren i Fornåsa.
Sammanfattning
• Kyrkan representerar de små, romanska sockenkyrkorna som under 1700-talet byggdes om och till för att rymma en växande församling. Kyrkan har behållit en enhetlig karaktär såväl exteriört som interiört från 1770-talets stora förändringsprocess. De spånklädda taken och de symmetriskt uppbyggda, släta ljusa fasaderna är viktiga och kännetecknande för tidens kyrkoarkitektur.

• Kyrkans och framför allt tornets medeltida murverk och övriga medeltida byggnadsdetaljer, som t ex den ornerade smidesdörren från 1100-talets senare hälft, utgör värdefulla historiska dokument.

• Inredningen med altaruppsats, altartavla, orgel och läktarbarriär är av högt konstnärligt värde.

• Den högt belägna kyrkan, kyrkogården och tiondeboden utgör tillsammans med bl a de f d skolbyggnaderna en kulturhistorisk intressant kyrkomiljö. Traditionen med en medeltida stad tillsammans med arkeologiska fynd bidrar starkt till den historiska upplevelsen.