Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Oskarshamn kn, MALGHULT 2:181 M.FL. KRISTDALA KYRKA

 Anläggning - Värdering

kristdala kyrka, KRISTDALA KYRKA
12/20/04
Motivering
Kristdala kyrka är ett exempel på en nyklassicistisk kyrka med karakteristiskt brutet tak och klockformad tornhuv. Exempel på liknande kyrkor i norra Kalmar län är de i Hjorted och Misterhult. Utöver att långhusets tak numera täcks av koppar i stället för spån har få förändringar skett exteriört. Spåntaket på tornhuven visar vilket taktäckningsmaterial som varit det vanligaste på kyrkor långt fram i tiden. Kyrkan har ett högt kulturhistoriskt värde som en välbevarad sockenkyrka från slutet av 1700-talet.

Kyrkan, omgiven av vägar och bebyggelse utgör en central plats i samhället Kristdala. Kyrkogården anlades i slutet av 1700-talet i samband med att kyrkan uppfördes. De särpräglade grindstolparna är från tiden. Kyrkogården präglas av församlingens kontinuerliga användande av platsen. Äldre gravskick går fortfarande att urskilja. Trädkransen som omger kyrkogården är viktig för upplevelsen av miljön och har i sig ett kulturhistoriskt värde. Kyrka och kyrkogård tillsammans utgör en betydelsefull kulturmiljö.

Kyrkans interiör är i stort välbevarad och utgör med sitt trätunnvalv, sina slutna bänkkvarter och de stora ljusinsläppen en god representant för det sena 1700-talets kyrkor. Bänkinredningen har ändrats vid renoveringar både under 1800- och 1900-talen men bänkdörrar och skärmar är fortfarande desamma som när kyrkan nyinreddes. Delar av den dekorativt bemålade bänkinredningen överflyttades från den gamla kyrkan. Altaruppsatsen och predikstolen, som tillverkats av bildhuggaren Jonas Berggren, är samtida med kyrkan liksom delar av läktaren. Takmålningen i sakristian är från den gamla kyrkan. De barockartade läktarpelarna i balusterform återfick sin ursprungliga form 1935. De båda målade korfönstren från 1960-talet utgör tydliga moderna tillägg. Långhuset har kvar sin ursprungliga disposition utan läktarunderbyggnad.

Sammanfattningsvis:
* Kyrkan utgör i sin helhet ett gott exempel på en välbevarad landsortskyrka från slutet av 1700-talet.
* Kyrkans bevarade originalinredning och byggnadsdetaljer utgör värdefulla historiska dokument som ännu är i bruk.
* Kyrkan och kyrkogården skapar tillsammans en värdefull kulturmiljö.