Stäng fönster Malmö kn, BUNKEFLO 7:37 BUNKEFLO KYRKA
Anläggning - Värdering
| BUNKEFLO KYRKA | |
| 5/7/18 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktärisering för Bunkeflo kyrkoanläggning Bunkeflo nygotiska kyrka ersatte en medeltida kyrka. Kyrkan ligger i ett sammanhang med gammal skola och före detta prästgård i Bunkeflo kyrkby. Landskapet är mycket kontrastrikt med hög modern bebyggelse inom synhåll kring Hyllie station medan landskapet är mycket lantligt runt kyrkan med hästhagar, jordbruksmark och gårdar. Kyrkan utgör ett kraftfullt landmärke i det platta landskapet. När man går av stationen i Hyllie omgiven av modern bebyggelse syns kyrktornet på avstånd från en annan tid och visar på historien. Lilla Vintrie med låg tät bebyggelse från 1800-talet och utbyggd fram till idag finns ett par hundra meter från kyrkan. Murar och trädkransar runt kyrkogården är viktiga i ett trädfattigt jordbrukslandskap. Den gamla kyrkogården är mestadels enligt sedvanligt sydskånskt 1800-talsideal indelad med singeltäckta gravar omgärdade med buxbom. Det senaste tillskottet med askgravplatser tar upp formen av en gravplats omgärdad av smidesstaket, utformning är dock något stel. Nya kyrkogården är inte aktiv och grässådd, men innehåller gravstenar som legat inne i den gamla rivna kyrkan. Bunkeflo kyrka är invigd 1898 och ritad av arkitekterna Lindvall och Boklund. Kyrkan är byggd i nygotisk stil med tydlig höjdsträvan. Planformen är ett högrest torn med spira, långhus, smalare och lägre kor och en sakristia. Murarna är av rött tegel med horisontella band av glaserat mörkt tegel. Dörrarna är smyckade med kraftfulla järnbeslag som är typiska för nygotiken. Långhusets sidor är prydda med seriekopplade sidogavlar vilket är speciellt för Bunkeflo och skiljer den från enklare nygotiska kyrkor. Kyrkan är en god representant för nygotikens höjdpunkt mellan 1880-1910 och har flera av dess kännetecken som oputsade tegelmurar, formtegel, prydnadsgavlar, strävpelare, höjdsträvan men även horisontella band och nygotiska valv. Nygotiken ansågs vid denna tid som den bästa arkitekturstilen för att förmedla det teologiska budskapet. I inredningen var det viktigt att betona alla detaljers kyrkliga karaktär i motsats till profant och skapa ett rum som var andaktsväckande och upplyftande. Eftersom nygotiken var den dominerande stilen vid denna tid finns det i Limhamns församling tre stycken nygotiska kyrkor, Bunkeflo, Limhamn och Tygelsjö. Nybyggnationen av kyrkor i Skåne var under denna tid högst i regionen runt Malmö-Lund på grund av industrialiseringen och folkomflyttningar. Bunkeflo skiljer ut sig med en friare nygotik främst genom sina seriekopplade gavlar. Kyrkan visar på den nya tid som kom med järnvägen och industrialiseringen då ornament kunde gjutas prefabricerade i cement, skiffer och viktoriaplattor kunde fraktas på järnvägen. På så vis påverkade industrialiseringen inte bara tekniken utan också gestaltningen. I exteriören är taket bytt från skiffer till koppar, vattenutkastare är borttagna och gavelkrönen förändrade. Kapitälen av sandsten vid entrén och det glaserade teglet på södersidan är i dåligt skick. Kykorummet är ljust, högt och det mest framträdande och karaktäristiska är det oputsade teglet i valvribbor och fönsteromfattningar och den stora rikedom som finns i olika formtegel och de färgrika fönstren. Kyrkans är treskeppig med granitkolonner med korintiska gjutna kapitäl av cement från den närbelägna cementfabriken i Lomma. Dessa granitkolonner och valven skiljer den från de enklare nygotiska kyrkor och visar att den var en mer påkostad kyrka än de nygotiska kyrkor som fått de billigare tredingstaken. Interiören är välbevarad förutom att kyrkan före Wåhlins renovering hade dekormålningar i taket. Att valvribbor och pilastrar är oputsade är elegant och förstärker intrycket av valvens former. Kontrasten mellan rött tegel och putsade ytor gör rummet livfullt. Inredning i form av bänkar, altaruppsats, orgelfasad och predikstol är i gemensam nygotisk stil kvar från byggnadsåret. Golvets tidstypiska viktoriaplattor är kvar. Bunkeflos kyrkas interiör är mer autentisk och bevarad än i Limhamns kyrka. Från den gamla kyrkan finns en snidad dopfunt från 1600-talet. Det finns i Skåne ett trettiotal träfuntar från 1600-talet. Den äger värde genom sin hantverksskicklighet. |
