Stäng fönster Linköping kn, GAMMALKIL 1:5 GAMMALKILS KYRKA
Anläggning - Värdering
GAMMALKILS KYRKOGÅRD, GAMMALKILS KYRKA | |
1/1/05 |
Motivering |
---|
Kulturhistorisk bedömning Trädkransen och allén är av kulturhistoriskt värde. Värdet består i vegetationen i sig men också för den karaktär de olika delarna ger åt området. På 1800-talet då det blev vanligare med planerad vegetation på kyrkogårdarna var den i första hand en hälso- och hygienaspekt. Idag är den också en viktig del av kyrkogårdens formspråk och karaktär. Längs grusgången och allén i söder är gravvårdarna av ålderdomligt slag som representerar högreståndsfamiljer. Dessa utgör ett kulturhistoriskt värde och ger kvarter A och B ett ålderdomligt uttryck. På den södra delen av kyrkogården är parkkaraktären tydlig med allén och den symmetriska och välvuxna vegetationen. Det grusgångssystem som är befintligt är av värde för helheten och kyrkogårdens karaktär. Den syrenhäck i halvcirkelform som omgärdar minneslunden i norr är av vikt då den ramar in området gentemot den vegetation som växer i norr utanför kyrkogårdens område. Det blir en naturlig gräns då avgränsning mellan kvarter C och minneslunden inte är märkbar eller framträdande. Enskilda gravvårdar i kvarter C och D utgör ett kulturhistoriskt värde. I kvarter D bör nämnas de låga och breda vårdar med ett kors som dekor, dessa finns det ett relativt stort antal av (se foto s 17). Kontinuiteten av dessa gravvårdar är exempel på strömningar inom gravvårdskulturen. Den norra kyrkogårdens karaktär präglas av att flertalet gravvårdar är låga och breda. Det södra och det norra områdets skilda karaktärer tydliggör olika skeden inom kyrkogårdens utveckling och skapar en helhet. Muren som omgärdar kyrkogården vittnar om dess historia och grindarna är viktiga inslag i omgärdningen. Den södra är daterad till år 1820, är rikt dekorerad och av vikt för kyrkogårdens karaktär. Gravvårdarna representerar en bred spännvidd, där hällar, stenramsgravar, obelisk och vård med gjutjärnsstaket är några exempel på en ålderdomlig gravvårdstrend och gravanläggningar som är mer påkostade. För att komplettera de trender som speglar av sig på gravvårdar är det också av vikt att lyfta fram yngre vårdar. Sammantaget gör dessa Gammalkils kyrkogård till ett historiskt sett innehållsrikt och intressant tidsdokument. Gammalkils socken är en jordbruks- och skogsbygd, men huvudnäringen har varit åkerbruk. Detta vittnar gravvårdarnas titlar om, då lantbrukare är vanligast förekommande. Den medeltida tiondeboden innehar ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Den har troligen samband med Gammalkils ställning som prebende, d v s pastoratets inkomst utgjorde lön till någon annan tjänst i kyrka eller skola. I detta fall för en kanik i Linköpings domkyrka, som uppbar tionden från församlingen. |