Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Linköping kn, GAMMALKIL 1:5 GAMMALKILS KYRKA

 Anläggning - Värdering

GAMMALKILS KYRKOGÅRD, GAMMALKILS KYRKA
1/1/05
Motivering
Kulturhistorisk bedömning
Trädkransen och allén är av kulturhistoriskt värde. Värdet består i vegetationen i sig
men också för den karaktär de olika delarna ger åt området. På 1800-talet då det blev
vanligare med planerad vegetation på kyrkogårdarna var den i första hand en hälso- och
hygienaspekt. Idag är den också en viktig del av kyrkogårdens formspråk och karaktär.
Längs grusgången och allén i söder är gravvårdarna av ålderdomligt slag som
representerar högreståndsfamiljer. Dessa utgör ett kulturhistoriskt värde och ger kvarter
A och B ett ålderdomligt uttryck.

På den södra delen av kyrkogården är parkkaraktären tydlig med allén och den
symmetriska och välvuxna vegetationen. Det grusgångssystem som är befintligt är av
värde för helheten och kyrkogårdens karaktär.

Den syrenhäck i halvcirkelform som omgärdar minneslunden i norr är av vikt då den
ramar in området gentemot den vegetation som växer i norr utanför kyrkogårdens
område. Det blir en naturlig gräns då avgränsning mellan kvarter C och minneslunden
inte är märkbar eller framträdande. Enskilda gravvårdar i kvarter C och D utgör ett
kulturhistoriskt värde. I kvarter D bör nämnas de låga och breda vårdar med ett kors
som dekor, dessa finns det ett relativt stort antal av (se foto s 17). Kontinuiteten av
dessa gravvårdar är exempel på strömningar inom gravvårdskulturen. Den norra
kyrkogårdens karaktär präglas av att flertalet gravvårdar är låga och breda. Det södra
och det norra områdets skilda karaktärer tydliggör olika skeden inom kyrkogårdens
utveckling och skapar en helhet.

Muren som omgärdar kyrkogården vittnar om dess historia och grindarna är viktiga
inslag i omgärdningen. Den södra är daterad till år 1820, är rikt dekorerad och av vikt
för kyrkogårdens karaktär.

Gravvårdarna representerar en bred spännvidd, där hällar, stenramsgravar, obelisk och
vård med gjutjärnsstaket är några exempel på en ålderdomlig gravvårdstrend och
gravanläggningar som är mer påkostade. För att komplettera de trender som speglar av
sig på gravvårdar är det också av vikt att lyfta fram yngre vårdar. Sammantaget gör
dessa Gammalkils kyrkogård till ett historiskt sett innehållsrikt och intressant
tidsdokument. Gammalkils socken är en jordbruks- och skogsbygd, men huvudnäringen
har varit åkerbruk. Detta vittnar gravvårdarnas titlar om, då lantbrukare är vanligast
förekommande.

Den medeltida tiondeboden innehar ett mycket högt kulturhistoriskt värde. Den har
troligen samband med Gammalkils ställning som prebende, d v s pastoratets inkomst
utgjorde lön till någon annan tjänst i kyrka eller skola. I detta fall för en kanik i
Linköpings domkyrka, som uppbar tionden från församlingen.