Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Ale kn, HÅLANDA-STOMMEN 5:1 HÅLANDA KYRKA

 Anläggning - Värdering

HÅLANDA KYRKA
2/16/06
Motivering
HÅLANDA KYRKA är belägen nordöst om Hålsjön, i en sprickdal på västra sidan av Risveden. Församlingshemmet är beläget ett stycke norrut i en äldre gulmålad skolbyggnad. Kyrkogården inhägnas av en kallmurad stenmur med smidesgrindar kantad av en trädkrans. I det sydöstra hörnet finns en vitputsad stiglucka som hör samman med en numera borttagen väg som gått över fälten i sydostlig riktning mot det gamla prästbostället i Höga.

Kyrkan har medeltida ursprung och av den äldsta stenkyrkan återstår betydande delar i långhusets västra del. Kyrkan genomgick en stor omdaning 1756, då ett torn restes vid långhusets västra gavel genom att vapenhuset fick en påbyggnad av trä. Korpartiet fick det för Västsverige så karakteristiska tresidiga koret. Därigenom representerar kyrkan de små romanska sockenkyrkorna som under 1700-talet om- och tillbyggdes för att rymma en växande församling. Kyrkans exteriör präglas, med undantag för sakristian (1957), av 1700-talets om- och tillbyggnad.

Interiört präglas kyrkan av olika tidsskikt och renoveringar under 1900-talet har syftat till att framhäva kyrkans äldre karaktär. Av kyrkans medeltida ursprung minner dopfunten som är ett lokalt arbete i täljsten, troligen från 1200-talet. Vid en renovering 1941-42 framtogs äldre bemålning i två lager på kyrkans norra vägg, där det äldsta lagret under läktaren identifierades som medeltida, medan motivet mitt på långhusväggen är betydligt yngre. Predikstolen och sannolikt även altaruppsatsen är 1600-talsarbeten. Karaktärsskapande i kyrkorummet är takmålningen från 1776 utförd i rokokostil av den tyske målaren Jonas Dürchs, som sannolikt även dekorerade läktarbröstningen. Från 1700-talet härrör också taklistens marmoreringsmålning. Läktarbänkarna härrör möjligen från kyrkans ombyggnad vid 1700-talets mitt. Från 1800-talet märks orgelfasaden (1887) i nyklassicistisk stil, ritad av arkitekten Agi Lindegren, samt altarringen som är ett lokalt arbete från 1880-talet.

ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkogårdens murar, smidesgrindar, stiglucka, trädkrans och grusade gångar.
- Kyrkans delvis bevarade medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument.
- Fragmenten av muralmåleri på den norra långhusväggen.
- Det bemålade trätunnvalvet och läktarbröstningen utförda 1776 av Jonas Dürchs samt taklisten med
1700-talsmarmorering.
- Den fasta inredningen; predikstolen, altaruppsatsen, orgelfasaden och läktarbänkarna.
- Den medeltida dopfunten.