Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Alingsås kn, ERSKA 15:1 ERSKA KYRKA

 Anläggning - Värdering

ERSKA KYRKA
11/17/04
Motivering
KYRKOMILJÖN - Erska kyrka ingår i ett område av riksintresse för kulturmiljövården med höga sammansatta kulturhistoriska värden. Kyrkan står som en solitär i skogen på en bergs- och rullstensås intill ett bygravfält från järnåldern. Erska by ligger strax norr om kyrkan, en klungby ringa påverkad av de laga skiftena. Vid kyrkans västra parkering står en ekonomibyggnad i torpliknande stil från 1988. Kyrkans enskilda och trädhöljda läge ger höga kontemplativa upplevelsevärden.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården har medeltida anor och har haft åtminstone två tidigare kyrkor. Området har en stilblandning med typiskt symmetriska gångar i en trädrik engelsk romantisk park utan kvartersindelning. Här finns många gamla ekar, ett bårhus uppfört 1888 höljt i murgröna och en samtida kulle över ett underjordiskt gravkor från tidigt 1600-tal. Bårhusets dörr är från den föregående kyrkan liksom även dess naturstensstomme, vilket ger byggnadshistoriska värden. Exteriören är intakt sånär som på takmaterialet och byggnaden har ett miljöskapande värde. Korkullen är det som tydligast vittnar om kyrkplatsens äldre historia. Utvidgningen i söder och öster från 1988 hyser många tallar och har en stramare karaktär med häckar runt kvarter. Gamla smidesgrindar finns kvar i öster och väster.
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Erska kyrka byggdes 1885-1886 och är en av arkitekt Emil Langlets 12 centralkyrkor och en av landets omkring 30 centralkyrkor. Kyrkan har alltså såväl arkitekturhistoriska som personhistoriska värden. Kyrkan är tidstypiskt eklektisk med drag av såväl romansk som klassisk arkitektur, vilket var betecknande för Langlet. Nyromanska inslag är trefönstergrupper, bågfriser och flersprångig portal. Fasadens bandindelning är nyklassicistisk. Exteriören är mindre plastisk än på hans övriga kyrkor men interiören har på karakteristiskt vis ett särpräglat tak och kyrkorummet kantas av läktare. Kyrkorummet har av Riksantikvarieämbetet bedömts vara ett av landets märkligaste och mest välbevarade. Interiören är särdeles välbevarad, särskilt såsom centralkyrka betraktad då denna kyrkotyp vunnit föga gehör i vårt land och i de flesta fall förändrats. Interiören har höga arkitektoniska värden där samspelet mellan olika polygona former är ett viktigt element. Predikstolsaltare fanns även i föregående kyrka men är en ovanlighet idag. Inventarier från föregående kyrkor installerades i kyrkorummet 1957 (medeltidsdopfunt, barockpredikstol och målningar,) vilket rubbade den ursprungligen absoluta symmetrin. Tillbyggnaderna av en sakristia från 1971 och 1991 är väl anpassade.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:
- Kyrkplatsen har kontinuitet som begravningsplats sedan järnåldern.
- Kyrkplatsen ingår i ett riksintresse för kulturmiljövården.
- Kyrkogårdens grusade gångar, trädrader, äldre grindar, timvisare och
gravkorskulle.
- Bårhuset, särskilt den oputsade stenstommen och dörren.
- Kyrkan är en representant för den lilla gruppen av centralkyrkor, en Langlet-
kyrka, därtill en med så utomordentligt välbevarad interiör, och såsom individ
med ett mycket karaktärsfullt, välgestaltat kyrkorum flytta upp.
- Alla detaljer är viktiga för helheten, både ut- och invändigt och kyrkan därmed
känslig för förändringar.