Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Dals-Ed kn, NÖSSEMARKS-STRAND 3:24 NÖSSEMARKS KYRKA

 Anläggning - Värdering

NÖSSEMARKS KYRKA
6/30/04
Motivering
KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING

Nössemark är en medeltida socken men kyrkplatsen flyttades ca en kilometer österut då den nuvarande kyrkan uppfördes 1790-94. Den vitputsade stenkyrkan är högt belägen med utsikt över vattnet vid en vik av sjön Stora Le i norra Dalslands skogsbygder. Intill kyrkan finns ett ca tio år gammalt församlingshem samt en f d skolbyggnad från ca 1900, nu privatbostad och tidigare församlingshem.

Kyrkans utformning är ett resultat av en successiv tillkomst och inrymmer flera olika tidsskikt. Det ursprungligen planerade västtornet tillkom först 1890 och sakristian på norra långsidan 1957-58. Karakteristiskt för kyrkans yttre är det tresidigt avslutade koret, långhusets branta, höga och tegeltäckta tak samt det resliga tornet. Långhuset är också relativt brett i förhållande till dess längd. Kyrkorummet har en ljus och rymlig karaktär med högt välvt trätunnvalv. Olika tidsskikt utgörs bl a av predikstolen och altaruppsatsen från 1700-talet och de speciellt utformade bänkarna från en stor renovering 1957-58. Vid samma tillfälle nybyggdes också läktaren för kyrkans nya orgel (ursprungligen 1868) och som har särskilt stora klangresurser. Ovanligt i kyrkorummet är också det bevarade sakristieskranket från 1890 bakom koret.


Att särskilt tänka på i förvaltning och användande av kyrkan och kyrkomiljön

- kyrkans äldre inredning, predikstolen med lika bakgrund som den i Håbol, och altaruppsatsen av norskt ursprung
- det sammanhållna altararrangemanget med den runda altarringen som sluter tätt mot altaret samt sakristieskranket från 1890
- orgeln med särskilt stora klangresurser
- bänkarnas speciella utformning med svarvade balusterdockor och öppna barriärer