Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Sollefteå kn, VÄSTERGRANINGE 7:75 GRANINGE KYRKA

 Anläggning - Värdering

GRANINGE KYRKA
12/31/06
Motivering
Graninge brukskyrka ligger idylliskt invid vatten i skogsbygd. Dess åttkantiga form, som den har gemensam med bl.a. brukskyrkorna i Lögdö och Viksjö, är annars ovanlig i stiftets kyrkor. Den karaktäriseras exteriört av sin uppförandetid omkring 1760 med ett klassicerande och mer sekulariserat, herrgårdsliknande uttryck, inte minst genom den liggande panelen och den vita kulören, samt det höga valmade taket. Panelen och kulören har möjligen dock tillkommit under det sena 1800-talet. Dess enkla volymer har trots allt en värdighet, som dessutom förstärkts genom kyrkans distanserade placering bortom bruksgatan och brukets industribyggnader.

Interiört karaktäriseras den också av sin uppförandetid, främst volymmässigt med hög takvälvning, och den rustika enkelheten i vägg- och takdetaljer, samt fönsterplaceringarna; men den är också starkt påverkad av 1950-talets restaurering, som egentligen kan uppfattas vara ett försök att återföra interiören till uppförandetidens barockmässiga epok. Dock är detaljeringen mycket förenklad på ett mer modernt vis både i bänkkvarter, altarring och altaruppsats. Detta understryks av den ensartade färgsättningens ljust grå tonläge.

Graninge kyrka är ett värdigt exempel på svensk träbyggnadstradition med provinsiella förtecken, uppvisande brukssamhällets enkla tempelbyggnad, som formats med fast hand och knappa resurser. Interiören är dock ett intressant exempel på en tydlig modernisering under mitten av 1900-talet där den historiska återkopplingen var ett medvetet val som referens och ambition, men sett ur det framväxande folkhemmets perspektiv. Barockens allmogeverk fördrogs framför klasscismens högstämda stelhet. Kombinationen i resultatet fungerar emellertid väl.

Att särskilt tänka på:
*Den yttre miljön med den för sollefteåbygden vanliga klockstapellösningen med genomgång är ovanlig på annat håll i stiftet nära kyrkobyggnaden
*Kistförvaringens vackert gestaltade 1940-tal, varsamt placerat i naturen och med en detaljering i uttrycket som är väl värt att bevara
*Kyrkotomtens originella familjegrav med träkors, som saknar motsycke i andra delar av stiftet
*Interiörens sammanhållna helhet med 1700-och 1800-talsinredning, kompletterat med en omfattande ändring under 1950-talet, som visar på det moderna samhällets uppfattning av kyrkouppdragen