Stäng fönster Ånge kn, FRÄNSTA 6:1 TORPS KYRKA
Anläggning - Värdering
| TORPS KYRKA | |
| 12/31/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk karaktäristik Torp kyrkplats upplevs ålderdomlig. Mycket naturskön plats intill Torpsjön med ett öppet landskap på norra sidan. Torps kyrka är en välskött långhuskyrka med östtorn, utan vapenhus och separat sakristiavolym. Exteriört är den starkt präglad av uppförandetidens strama 1700-talsklassicism med slätputsade och vitmålade fasader, valmat spånklätt sadeltak. Den har drag av flera kusiner inom stiftet, särskilt från kyrkobyggmästaren Daniel Hagmans och sonen Per Hagmanssons kyrkor från samma tidsperiod, inte minst genom utformningen av höga, djupa fönsternischer och lägre fönster. Tempelmans kyrka, som är en typkyrka av den sort som var tänkt för hela landet, har många drag gemensamma med Selånger kyrka, även den byggd av Loell vid samma tid. Men tornets förändrade utseende med 1880-tals stilblandande klassicism och gotik ger kyrkan ett annat utseende. Genom de skilda materialvalen spån och kopparplåt på taken ser det ut som två olika kyrkoideal varit förhanden, vilket ju stämmer- 1770-tal och 1880-tal. Vi ser därför en kompromiss, som egentligen inte förtar det imponerande intrycket. Interiört är det en skapelse av uppförandetidens 1780-tal, här i den stora volymen med korsarmar, stora ljusöppningar kombinerade med murytor och högt tunnvalv, de fasta snickerierna med blandad härkomst som ger en ålderdomlig karaktär - den barockmässiga läktaren från uppförandetiden, orgelfasadens 1820-tal samt predikstolens och altaruppsatsens(möjligen även numertavlornas) 1850-tal, och restaureringen 1925 med färgsättningen av interiören i spetsen, men även norra korsarmens dekorering med insättande av den gamla kyrkans medeltida skultur och pyramider, de mosaikinfattade målade fönstren, de öppna bänkarna. Alla delar ger en historicerande effekt, trots sina olika upphovsmän i olika tidevarv. Kyrkorummet präglas av rymd, frid och enhet. Läktarunderbyggnadens tillkomst i olika etapper underordnar sig helheten väl. Att särskilt tänka på: * Den ovanliga blandningen av 1770-tal och 1880-tal i exteriören bör vidmakthållas, företrädande två olika stilideal * Stigportarnas nygotiska utformning är ovanlig i stiftet och bör särskilt uppmärksammas * Interiörens snickerier från skilda epoker ger sina bidrag till dess hävd på platsen och bör vidmakthållas i kyrkan. Här är altaruppsatsen och predikstolen utmärkta exempel på 1850-talets konstnärlig hantverksförmåga i Gävle - landets då tredje största stad * Interiörens genomarbetade helhet från restaureringen 1925 är en god representant för korsningen av nationalromantik och nyklassicism och epokens brott med stilekleticismens under det sena 1800-talet. Här bidrar i högsta grad färgsättningen som genomgående syftar till den nyklassiska antikisering som var så vanlig under 1920-talet. Även dekormåleriet i kor och norra korsarmen är ett viktigt bidrag till artisten Yngve Lundströms ännu kvarvarande insatser. Allt sammantaget bör bevaras. |
