Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Götene kn, VEDUM 15:1 KINNE-VEDUMS KYRKA

 Anläggning - Värdering

KINNE-VEDUMS KYRKA
9/19/05
Motivering
KYRKOMILJÖN - Kinne-Vedums kyrka har ett öppet och framträdande läge Kinnekulles odlingslandskap och omges av en mindre kyrkby.
KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården omgärdas av en stenmur och av en trädrad. Kyrkogården indelas genom grusgångar och låga häckar i kvarter i kvarter. I kyrkoanläggningen ingår även smidesgrindar med stenstolpar och gravvårdar från 1800-talet, varav enstaka gravvårdar med stenram. På en kulle nordväst om tornet står tre resta, dubbla liljestenar, en enkel liljesten och två romanska stenkistor. Kyrkogården utvidgades i nordväst 1978.
KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan, som har västtorn med ålderdomlig huv, i söder vapenhus och i öster ett smalare kor med rundad absid, uppfördes av finhuggna sandstenkvadrar under tidigt 1100-tal. Tornet är troligen från ca 1200. Sakristian, norr om koret, uppfördes som gravkor på 1600-talet. Utmed den oputsade fasaden är bland annat en rest liljesten samt tre liljestensfragment. 1816 upptogs nuvarande västportal och fönstren förstorades, men i övrigt är exteriören oförändrad. Byggnadens intakta, medeltida planform och karaktär gör den till en god representant för den romanska sockenkyrkan. Det dunkla kyrkorummet präglas starkt av senmedeltiden tack vare sina kryssribbvalv och sin dekormålning från två olika tidsskikt: högmedeltid och senmedeltid. Från medeltiden har även bevarats skulpturer, järnbeslagen dörr, en romansk fönsteröppning, stavkorshäll i golvet samt det murade altaret.
Kyrkorummets får sin medeltida prägel främst genom bevarad ursprunglig plan med absid, bevarat absidfönster och genom sina senmedeltida kryssvalv. Från medeltiden har även bevarats en dopfunt, två madonnabilder , ett krucifix (nu placerat på altaret), en järndörr och ett stenaltare. Tiden omkring 1700 representeras genom valvmålningarna i berainstil, blomstermålade bänkdörrar och Nils Bratts predikstol från 1600-talets slut. 1702 revs väggen mellan långhuset och tornets bottenvåning. Vid Anders Rolands renovering 1916 framtogs och "bättrades" takmålningarna, som en tid varit överkalkade. Samtidigt avlägsnades en altaruppsats från 1700-talet och ny bänkinredning byggdes. 1963-1964 ombyggdes bänkarna med användande av de gamla, dekorerade dörrarna. Den romanska triumfbågen med palmettfris, som tidigare varit inmurad i västväggen och överputsad, återinsattes mellan långhus och kor. En läktare revs och ny altarring insattes. Syftet med renoveringen, ledd av Anders Ekman, var att återställa det romanska kyrkorummet.
ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning
-Kyrkans öppna byläge.
-Kyrkan är en bevarad, medeltida byggnad av omistligt värde
-Medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument
-Skiffertaket utgör ett regionalt särdrag.
-Kyrkorummets senmedeltida kryssvalv
-Den romanska triumfbågen
-Bevarade kalkmålningar från senmedeltiden
-Bevarade medeltida träskulpturer, dopfunt och altare
-Bevarad inredning och dekormålning från ca 1700.
-Kyrkogårdens trädrad, grusgångar, stenmur, smidesgrindar och liljestenar