Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Göteborg kn, ANGERED 66:1 ANGEREDS KYRKA

 Anläggning - Värdering

ANGEREDS KYRKA
6/4/05
Motivering
ANGEREDS KYRKA ligger på ett höjdparti och markområdet i väster är fortfarande odlat. Kyrkan uppfördes under medeltiden med en planform som var vanlig under 1100-talet och början av 1200-talet. Området kring kyrkan utgör en typisk sockenkyrkomiljö med kyrka, kyrkogård i två skilda delar, klockstapel, stigluckor och skola, i närheten ligger också församlingshemmet, prästgården och ålderdomshem.

Den äldsta KYRKOGÅRDEN är medeltida och har troligen kvar sin ursprungliga form med större utbredning på södra sidan av kyrkan än den norra. Kyrkogårdens murar, stigluckor, grusgångar och uppvuxna lövträd är särskilt värdefulla för kyrkomiljön. Det gamla sättet att begrava efter gårdstillhörighet går i viss mån att utläsa på den gamla kyrkogården.

KYRKOBYGGNADENS exteriör består av tre byggnadskroppar där mittdelen är högst och bredast. Från väster till öster ligger vapenhus, långhus och sakristia. Kyrkan är starkt präglad av den ombyggnad som genomfördes på 1790-talet då kyrkan förlängdes, koret breddades och fönsteröppningarna förstorades. Ytterbågarna i vapenhusets två fönster är sannolikt från 1791. Kyrkan innehåller medeltida murverk i långhusets västra del och här finns synliga rester efter en tidigare norrportal.

Angereds kyrka är en salskyrka med fullbrett rakt avslutat kor (koret omformades 1990-91, det hade tidigare en tresidig avslutning invändigt). Kyrkans bemålade välvda tak präglar tillsammans med bänkinredningen och de förstorade fönsteröppningarna rummet.

Kyrkan innehåller medeltida murverk i sin västra del. Dopfunten är av täljsten och tillskrivs Starrkärrsgruppen och den dateras till 1200-talets andra hälft.

I interiören finns äldre snickeriinredning (altaruppsatsen av Hasselberg 1794, predikstol 1692, läktare och läktarbarriär 1792, bänkdörrar från 1790-tal och orgelfasad troligen från 1882). Altartavlan antas vara en av de tidigaste i Västsverige där det nya motivet med Jesus sveplinne virat omkring korset blivit utfört. På bänkarnas dörrblad är blomdekoren troligen utförd av Hasselberg 1794. Kyrkan har särskilt värdefullt interiörmåleri i form av en unik målning föreställande en kyrktagning målat på ett kvinnoaltare från 1699 som nu är uppsatt på korets norrvägg.

Den nuvarande gestaltningen av rummet härrör i huvudsak från renoveringen 1990-91 under ledning av DEFYRA arkitekter.


ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön:

– Kyrkomiljön består av kyrka, kyrkogård i två skilda delar, klockstapel, stigluckor och kyrkskola, i närheten ligger också församlingshemmet, prästgården och ålderdomshem.
– På den äldre kyrkogården äldre går sättet att begrava efter gårdstillhörighet ännu att utläsa.
– Kyrkogårdens grusgångar, stiglucka, klockstapel och smidesgrindar är av särskilt värde
– Exteriören hämtar sina viktigaste karaktärsdrag ur kyrkans medeltida ursprung samt 1700-talets omdaningar.
– Det medeltida murverket utgör ett historiskt dokument.
– Den medeltida dopfunten
– Kvinnoaltaret och altartavlan med sitt tidiga motiv.
– Bevarad inredning från 1600- och 1700-talen.