Stäng fönster Göteborg kn, BACKA 766:856 BACKA KYRKA
Anläggning - Värdering
| BACKA KYRKA | |
| 6/2/06 |
| Motivering |
|---|
|
BACKA KYRKA uppfördes 1864-1868 efter ritningar av Johan Fredrik Åbom. Kyrkan ersatte en medeltida kyrka på samma kyrkplats. Backa kyrka är en nyklassicistisk salkyrka med västtorn, och har givits en tydlig och hög placering. KYRKOMILJÖN utgörs av kyrkan tillsammans med kyrkogården och den bevarade f.d. prästgården, alla placerade på ett höjdparti i det f.d. odlingslandskapet. Backa genomgick en kraftig karaktärsförändring från landsbygdssocken till förortsmiljö under mitten av 1900-talet. Den äldsta delen av Backa KYRKOGÅRD är med största sannolikhet samtida med den gamla kyrkan, alltså från 1100- eller 1200-talet. Ett antal äldre stenvårdar från 1600- och 1700-talen finns bevarade och en minnessten markerar platsen för den gamla kyrkan. Kyrkogårdens murar, grindar och uppvuxna lövträd är värdefulla för kyrkomiljöns karaktär. Väster om anläggningen ligger församlingshemmet och Backa nya kyrkogård, anlagd 1932. Kyrkans EXTERIÖR är, undantaget tornhuven, i stort sett oförändrad sedan den uppfördes. Den har en tidstypisk enkel nyklassicistisk utformning. Den ursprungliga plåtklädda tornspiran ersattes år 1927 med en historiserande medeltidsinspirerad tornhuv ritad av arkitekt Axel Forssén. Kyrkans resliga torn och den särpräglade skiffertäckta tornhuven är ett välkänt landmärke i området, väl synligt från flera väderstreck. Exteriören har såväl bevarade ursprungliga fönster som portar/dörrar. KYRKORUMMET är öppet och luftigt. Det första intrycket domineras av Joel Milas takmålning över koret (1964) samt den stora altaruppsatsen (Axel Lindegren, 1906). I inredningen finns byggnadstidens nyklassicistiska ideal delvis bevarade, med bl.a. ursprunglig predikstol, läktarfront, orgelfasad och (ombyggda) bänkkvarter. Från den tidigare kyrkan finns dopfunten, daterad till sent 1200-tal, samt bl.a. skulpterade figurer från altaruppsatsen, den mindre av kyrkklockorna och låsanordningen på kyrkporten. Glasmosaikfönstren från andra halvan av 1800- och tidigt 1900-tal är också betydelsefulla för kyrkans karaktär. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: Kyrkan har ett framträdande läge i stadslandskapet. Kyrkogårdens murar, grindar och uppvuxna lövträd, samt äldre gravstenar och minnessten över den gamla kyrkan. Kyrkogårdens äldre del har kontinuitet sedan medeltiden. Kyrkans har såväl ursprungliga fönster som portar/dörrar. Bl.a. predikstol, läktarfront, orgelfasad och bänkkvarter är bevarade sedan 1860-talet. Den medeltida dopfunten samt övrig bevarad inredning från den tidigare kyrkan, bl.a. träskulpturer, den mindre av kyrkklockorna och låsanordningen på kyrkporten Takmålningen av Joel Mila till kyrkans hundraårsjubileum 1964. Axel Lindegrens altaruppsats från 1906. |
