Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Göteborg kn, STAMPEN 11:13 MARIAKYRKAN

 Anläggning - Värdering

MARIAKYRKAN
5/12/05
Motivering
MARIAKYRKAN uppfördes 1812-15 och ligger mellan Stampgatan, Stampens kyrkogård, Mölndalsån, och Fattighusån.

KYRKOMILJÖN utgörs av Mariakyrkan med kyrkotomt och Mariagården. Helt nära ligger Stampens kyrkogård ritad av stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg och invigd 1804. På kyrkogården finns också rester efter Göteborgs fattigkyrkogård. Kyrkan och Mariagården är de bevarade byggnaderna efter Göteborgs stads fattighusinrättning.

Fattighuset fick i huvudsak sitt nuvarande utseende år 1767 och ritades av stadsingenjören Bengt Wilhelm Carlberg och är byggnadsminnesförklarad. Mariakyrkan uppfördes för stadens fattighusinrättning och kallades ursprungligen Fattighuskyrkan. Den stod färdig samma år som Gustavi domkyrka. Båda kyrkorna präglas av nyklassicismens formspråk och har samma upphovsman; stadsarkitekten Carl Wilhelm Carlberg.

KYRKOBYGGNADEN har en rektangulär plan med utbyggda vapenhus i väster och mitt på långsidorna. Västpartiet med huvudentrén betonas genom en stor gavelfronton och en låg takryttare som bär upp klockorna. Yttermurarna är enkla, släta och genombryts av stora rundbågade fönster. Gult flensburgstegel täcker sydfasaden, medan övriga fasader och vapenhusen är vitputsade. Långhusets sadeltak är valmat och täcks av kopparplåt.

INVÄNDIGT karakteriseras kyrkan av enkelhet och ursprunglighet. Det är de nyklassicistiska idealen som präglar kyrkorummet. Kyrkan är ljus och öppen med enkla dekorationer. Kyrkorummet täcks av ett spegelvalv med kraftig hålkärlslist mot väggarna. Väggarna är marmorerade i gult. Inredningen är i stort bevarad sedan byggnadstiden med bänkinredning, predikstol, altaruppsättning, altare och altarring. Utmärkande är de två glasförsedda båsen, s.k. spårvagnar, som flankerar korpartiet. Läktarorgeln av orgelbyggaren Strand från 1824 är bland de äldsta i Göteborg. Vid restaureringen 1965 erhöll kyrkorummet sin nuvarande färgsättning efter förebild av den ursprungliga. Dopfunten är från samma år.


ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön

- Kyrkan med kyrktomten ingår i ett sammanhang med fd fattighuset, fattigkyrkogården och stampens kyrkogård som har höga kulturhistoriska värden.
- Den tidstypiska exteriören och fasadernas olika materialuttryck.
- Interiören är i stort sett oförändrad och präglad av byggnadstidens nyklassicistiska ideal genom ursprunglig färgsättning och inredning

- Orgelverket av Strand är nästan komplett och bland de äldsta i Göteborg.