Stäng fönster Herrljunga kn, EGGVENA 4:16 EGGVENA KYRKA
Anläggning - Värdering
| EGGVENA KYRKA | |
| 10/15/04 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Eggvena kyrka är omgiven av vägen och ån i forna Östra Eggvena by. Ett välbevarat uthus tillhörigt kyrkan, troligen från tidigt 1900-tal, ingår i den väl samlade, kyrkbylika, bebyggelsen öster om kyrkan med skola och förskola/daghem i en tidigare affärsbyggnad. Utöver det rena bruksvärdet har uthuset också ett miljöskapande värde och utgör en länk mellan kyrkan och nämnda bebyggelse som sammantaget utgör ett sockencentrum. Skolans äldre del och uthus bidrar till intrycket av en gammaldags bymiljö med upplevelsevärden. KYRKOANLÄGGNINGEN - Eggvena kyrka har dels en äldre kyrkogård med medeltida anor runt kyrkan, dels en utvidgad del i söder från 1972 mellan gamla bogårdsmuren och landsvägen. Den äldsta delen har kvar en viss ålderdomlig prägel med naturligt gångsystem mellan muröppningar och kyrkportar, träd endast i krans längs kallmuren och relativt spontan gravplacering utan kvarter. En gammal smidesgrind finns kvar i sentida stolpar. Den nya delen är tidstypisk med häckar och gång av konststen. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Eggvena kyrka har kvar betydande murverk från den äldsta stenkyrkans långhus, även västväggen, sannolikt från 1100-talets mitt eller 1200-talets början. Den samtida dopfunten är i bruk och minner om kyrkans kontinuitet. Kyrkan fick nuvarande form på 1700-talet med sedvanligt tresidigt avslutat kor och vapenhus, som 1776 försågs med ett litet klocktorn av trä vars ringa storlek är typisk för dessa trakter. Att vapenhuset har sin port åt söder är däremot inte vanligt, men beror förmodligen på att den därmed vetter åt landsvägen. Sakristian tillkom 1850. Invändigt har ansträngningar gjorts för att släta ut väggarnas ojämnheter, men fönsteröppningarnas alltjämt skeva utformning tillsammans med rummets ringa bredd ger ändå upplevelsevärden av ålder. Barockens tidsskikt representeras av takets spegelvalv, predikstolskorg och ljudtak samt altaruppsats. Artefakterna visar på detta stilideals olika ansikten. Intressant är att såväl predikstolens tak som korg har motsvarigheter i Fölene och Remmene kyrkor. 1950-talets renovering har dock satt en stark prägel genom då tillkomna bänkar och läktarbröstning. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkan och den väl samlade bebyggelsen i öster med kyrkans uthus utgör ett sockencentrum. - Kyrkogårdens ålderdomliga karaktär med muren, trädkransen, naturligt och grusat gångsystem, sammanhållna ytor, samt äldre smidesgrind. - Bevarade medeltida murverk utgör ett omistligt historiskt dokument. - Exteriörens karaktär av om- och tillbyggd medeltidskyrka på 1700-talet. - Det lilla klocktornet är ett särdrag för trakten. - Tillämpningen av traditionell putsteknik som ger en förtjänstfullt levande yta. - Interiörens bevarade rumsliga 1700-talskaraktär där innertakets form är central. - Bevarade äldre inventarier. |
