Stäng fönster Herrljunga kn, GRUDE 19:1 GRUDE KYRKA
Anläggning - Värdering
| GRUDE KYRKA | |
| 6/7/05 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Grude kyrka ligger vid ett vägskäl. De många höga lövträden kring kyrkan, den smala vägen och den gamla gården intill utgör en genuin kyrkomiljö. Infartsvägen till kyrkan kantas av en lindallé. KYRKOANLÄGGNINGEN - Grude kyrkogård har en äldre del kring kyrkan och en stor utvidgning från 1935-36 i söder. Kyrkogården har något av en 1800-talskaraktär med kallmurar, lövträdskrans och smidesgrindar från olika tider runt öppna ytor med enstaka höga lövträd och få grusgångar. Mycket ovanlig är den höga stentumban från 1770 av täljsten som står nära koret. Östra grinden med smidd sol och årtalet 1892 har sina likar i Vesene och Jällby kyrkor i samma pastorat. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Grude kyrkas tillkomst är höljd i dunkel, men har sina rötter i medeltid. Den har byggts om många gånger och fick 1772 sedvanligt tresidigt avslutat kor. Idag präglas kyrkan av ombyggnaden 1891-92 år efter arkitekt A. Hj. Cornilsens ritningar. Ända tills dess hade kyrkan en medeltida karaktär, fönsterlös i norr och väster med ingång i sydväst. Då tillkom sakristia, fönster åt norr och helt ny inredning samt ett klassicerande lågt torn (ritat av arkitekt Fritz Eckert). Tornets låga höjd, flacka tak, parställda högsmala ljudöppningar och artikulerade portal ger kyrkan en särprägel. Endast dopfunten minner i interiören om ett medeltida ursprung. Altaret och den klassicerande altaruppsatsen tillkom 1926. Altartavlan är målad av konstnären John Hedaeus som gjort många kyrkliga utsmyckningar i regionen. Omfattningen ritades av arkitekt Axel Forssén som var en oerhört flitigt anlitad kyrkorenoveringsarkitekt. Kring 1900-talets mitt uppstod stora fuktproblem i grund och golv och flera renoveringar utfördes under 1950-talet, ledda av arkitekt Adolf Niklasson. Det medförde att bänkarna, tegelgolven och altarringen fick bytas. Även läktarbarriären och orgelfasaden är från denna tid. Interiören är sammanhållen med en stram och tidlös utformning samt harmonisk färgsättning. Nummertavlan och omfattningen till sakristians dörr är särpräglade tillskott från denna tid. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens kallmurar, trädkrans, smidesgrindar och grusgångar. - Medeltida murverk utgör omistliga historiska dokument. - Exteriörens karaktär från 1891-92. - Interiörens karaktär av 1950-talets renovering. - Medeltida dopfunt. - Bevarad altaruppsats från 1926. |
