Stäng fönster Hjo kn, PRÄSTBOLET 2:1 NORRA FÅGELÅS KYRKA
Anläggning - Värdering
| NORRA FÅGELÅS KYRKA | |
| 3/30/05 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Norra Fågelås kyrka ligger i Guldkrokens odlingsbygd mellan Vättern och Hökensås. Området domineras av det stora godset Almnäs. Bebyggelsen utgörs av prästgården från 1754 med kyrkstall och löneboställe, vilka bildar en väl sammanhållen miljö. KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården har under 1800-talets andra hälft utvidgats åt söder och öster. Denna tid präglar även anläggningen med raka grusgångar och rektangulära gravkvarter med häckar. Flera gravvårdar härrör från denna tid. Kyrkogården inhägnas av en kallmur på alla sidor utom i väster mot prästgården och vägen till Almnäs. Här är muren vitputsad och försedd med krenelering och järnstaket. De två portarna har rusticerade grindstolpar och smidda pargrindar. Från den ena leder en lindallé fram till kyrkporten. Ytterligare trädrader finns längs några av murarna. I kyrkogårdens nordvästra hörn är ett murat sockenmagasin från 1700-talet samt en inklädd klockstapel från 1600-talet med medeltida lillklocka. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Den tornlösa salkyrkan präglas av medeltid samt 1600- och 1700-tal. Långhuset förefaller höra hemma i sent 1200-tal och utgör därmed en av de i landskapet få gotiska anläggningarna, vilka har en koncentration vid Vätterstranden. Långhusröstets tegelblindering och höga resning är mer kännetecknande för Mälardalens tegelgotik än för västgötska förhållanden. Taken är spåntäckta. Den tunnvälvda sakristian är medeltida och har järnport samt vindskammare. I övrigt är kyrkan såväl till exteriör som interiör ett resultat av bygdens adelsdominans under 1600- och 1700-tal. Åt söder byggdes då ett vapenhus som har bevarade renässansmålningar. Släkten Hård på Almnäs uppförde ett gravkor, vars lökkupol rekonstruerades vid Evert Milles restaurering 1926. 1754 förlängdes koret och fick en tidstypisk tresidig avslutning och i norr byggdes ett gravkor åt släkten Stackelberg på samma gods. Interiören präglas av 1600-talets kryssvalv av trä, vilket är en i landskapet unik företeelse. Kyrkan har ett rikt bestånd av begravningsvapen och epitafier. Läktare, bänkdörrar och dopfunt är goda exempel på senrenässans, medan predikstolen är ett påkostat barockarbete. Triumfkrucifix och rester av ett altarskåp är senmedeltida. Kring fönstren är målade draperingar i barock. Orgeln är ett ombyggt Setterquist-verkfrån 1912 med fasad från 1775. Inredningsdetaljer från främst 1800-talet finns i Stackelbergska gravkoret och sockenmagasinet. Stackelbergska gravkoret har en klassicerande inredning från 1926 då det blev gravkapell. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ I FÖRVALTNING OCH ANVÄNDNING AV KYRKAN OCH KYRKOMILJÖN: - Kyrka, prästgård, arrendatorsbostad, kyrkstall och intilliggande gods bildar en väl samlad gods-kyrkomiljö. - Kyrkan representerar de medeltidskyrkor som byggdes om till salkyrkor på 1700-talet. - Medeltida murverk är ett omistligt historiskt dokument. - Takfall med karaktäristisk spåntäckning. - Bevarade gravkor från 1600- och 1700-talet. - Interiörens starka prägel av 1600- och 1700-talets stilideal är av nationellt intresse. - Bevarad inredning och inventarier från 1600-, 1700- och 1800-talet. - Medeltida träskulptur. - Orgelverk av Setterquist. - Kyrkogård med putsad stenmur, smidesgrindar, grusgångar, trädrad, sockenmagasin och inklädd klockstapel med medeltida klocka. |
