Stäng fönster Borgholm kn, ALBÖKE KYRKA 1:1 ALBÖKE KYRKA
Anläggning - Värdering
| ALBÖKE KYRKA | |
| 6/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning av specifika gravkvarter: Gravkvarter A Området som utgör kvarter A bör ha brukats som kyrkogård sedan medeltiden. Det låg sydost och öster om den medeltida kyrkans kor. Gravhällen från 1772 visar på den långa kontinuiteten. Idag präglas kvarteret av de förändringar som gjorts under 1900-talets senare hälft. Grusbeläggningen och många av de omgärdning som fanns kring gravplatserna är idag bort. Det finns dock några kvar samt spår av ytterligare några. Dessa utgör ledtrådar till kvarterets historia och bör därför bevaras. Kvarter A utmärker sig genom blandningen av gravvårdar som finns i kvarteret. Denna är större än i de andra kvarteren på kyrkogården. Flera av gravvårdarna i kvarter A har påkostad utformning. Flera av vårdarna har såväl stilhistoriska som hantverksmässiga värden. Genom de titlar samt gårds- och bynamn som finns angivna har vårdarna också lokal- och personhistoriska värden. Gravvårdar från 1800- talets mitt och äldre, gjutjärnsvården och gravstaketet av gjutjärn ska föras in på församlingens inventarieförteckning. Gravkvarter B-E Delar av de fyra kvarteren, kvarter B och södra delen av kvarter C, har troligen använts som kyrkogård sedan medeltiden. För övriga delar av området är det mera osäkert. Vi vet att området norr om den medeltida kyrkan varit omgärdat av kyrkogårdens mur men om det också använts för gravsättningar är mera osäkert. Inga äldre vårdar tyder heller på att området väster och nordost om dagens kyrka började användas för jordfästningar så fort den nya kyrkan stod klar. Dateringen på gravvårdarna tyder snarare på att det gjordes omkring sekelskiftet 1900. Idag präglas kvarteren av de förändringar som gjorts under 1900-talets andra hälft. Gravplatsomgärdningar har tagits bort och området har såtts in med gräs. De rester av buxbomshäckar som finns kvar bör bevaras som ledtrådar till kvarterens äldre historia. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Alböke kyrka och kyrkogård ligger ett stycke ifrån väg 136 på Ölands nordvästra sida. Utgrävningar av den medeltida kyrkans grundrester på 1970-talet tyder på att kyrkan ligger på en gammal boplatslämning. Intill den kristna begravningsplatsen ligger gravar från järnåldern och på kyrkogården har man hittat en runsten. Platsen har alltså varit bebyggd under mycket lång tid. Kyrkogården anlades när den första kyrkan byggdes på 1100-talet. Eftersom inga utvidgningar av kyrkogården är kända och delar av den medeltida kyrkogårdsmuren finns kvar kan kyrkogården ha behållit sin avgränsning sedan tidig medeltid. En stor del av kyrkogården låg vid den här tiden norr om kyrkan. I Sverige fanns långt fram på 1800-talet en stark tradition av att inte begrava på norra sidan av kyrkan. Det är därför osäkert om den norra delen av Alböke kyrkogård brukats före mitten av 1800-talet. När den nya kyrkan byggdes 1859-62 innebar det en stor förändring av kyrkogården. Den nya kyrkan placerade i nordsydlig riktning på den norra delen av kyrkogården. Detta är ytterligare ett faktum som får anses stärka teorin om att den norra delen av kyrkogården inte använts för gravsättningar innan den nya kyrkan byggdes. Den kyrkogård vi ser idag bär spår av det tidiga 1900-talets kyrkogård. Då var majoriteten av gravplatserna omgärdade på olika sätt och många gravplatser var belagda med grus. Från mitten av 1960-talet och fram till idag har Alböke kyrkogård, som så många andra kyrkogårdar, såtts in med gräs och omgärdningarna har tagits bort. Idag finns ett fåtal omgärdningar bevarade intakta och spår av flera i form av rester av buxbomshäckar och stenramar berättar om hur det en gång såg ut. Därför bör dessa bevaras. Eftersom Alböke kyrkogård använts under lång tid finns här en blandning av gravvårdar och gravplatsutsmyckningar som berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner och synen på döden. Gravvårdarna vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om personoch/ eller lokalhistoria i form av personnamn, gårds- och bynamn samt titlar. De vanligaste titlarna är lantbrukare och hemmansägare. Den dödes hemort finns angivet på det stora flertalet vårdar. Gravvårdar från 1800-talets mitt och äldre ska föras in på församlingens inventarieförteckning tillsammans med gravstaketet av gjutjärn och vårdarna av gjutjärn. Kyrkogården är en väl sammanhängande miljö med flera ålderdomliga inslag t.ex. resterna av den medeltida kyrkogårdsmuren, klivstättan, solvisaren, arkitekturfragmenten från den medeltida kyrkan, och trädkransen. Kyrkan och kyrkogården bildar tillsammans med omgivande bebyggelse en värdefull kulturmiljö som visar på platsens betydelse i socknen. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man iden långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från olika tider. Sammanfattningsvis: • Alböke kyrka och kyrkogård utgör ett administrativt och religiöst i centrum i socknen med rötterna i järnåldern. • I kyrkogårdsmiljön finns flera ålderdomliga anläggningar t.ex klivstättan och resterna av den medeltida kyrkogårdsmuren. Den sistnämnda är unik i sitt slag. |
