Stäng fönster Skara kn, SKRELUNDA 7:1 BJÄRKLUNDA KYRKA
Anläggning - Värdering
| BJÄRKLUNDA KYRKA | |
| 9/19/05 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Bjärklunda kyrka är belägen på en ås utmed landsvägen mellan Skara och Falköping. Kyrkan och kyrkogården utgör, tillsammans med en före detta skola, två före detta prästgårdar samt närbelägna godsen Dagsnäs och Trästena, en kyrko - godsmiljö från sent 1700-tal - tidigt 1900-tal. KYRKOANLÄGGNINGEN - Den stora kyrkogården, som sluttar mot öster och norr, omges av en jämn, kallmurad stenmur samt omväxlande av en granhäck och en trädrad. Ingångarna utgörs av smidesgrindar mellan stenstolpar. I söder och öster indelas kyrkogården genom ett system av grusgångar i tydliga kvarter. Många av gravvårdarna är från 1800-talet och inramas av stenram, gjutjärnsstaket eller buxbom. Här finns även enstaka grusgravar och, i anslutning till koret, familjen Ekbergs gravkammare, Linné-lärjungen Peter Hernqvists grav samt en vård över Per Tham på Dagsnäs gård, död 1820. Kyrkogården utvidgades troligen 1934. KULTURHISTORISK KARAKTÄRISTIK OCH BEDÖMNING - Kyrkan uppfördes 1781 av oputsade sandstenskvadrar, delvis hämtade från Bjärka och Härlunda då nyligen rivna medeltidskyrkor. Dagsnäs gård och dess ägare har haft stort inflytande i bygden och spelade stor roll vid uppförandet av kyrkan. Kyrkan, som har rundbågiga fönsteröppningar och i öster ett rundat kor med rak östvägg, är gemensam för Bjärka och Härlunda socknar. Nordsidans spritputsade sakristia tillkom 1859 och det oputsade, tornet av granit, krönt av hjälmformad huv och öppen, fyrsidig lanternin, uppfördes 1862. Tornet är ritat av Ludvig Hawerman. Utmed tornets västfasad finns två gravhällar från 1600-talet. Från de föregående kyrkorna har överflyttats och bevarats en liljesten, en medeltida dopfunt med reliefer, två dopfuntscuppor samt ett läktarbröst med apostlamålningar från 1726. En altaruppsats (nu placerad på långhusväggen), ett huvudbanér och möjligen bänkinredningen (delvis ombyggd på 1930-talet) är från 1700-talet. Altarring och predikstol tillkom troligen på 1860-talet. Kyrkorummet domineras emellertid av den nuvarande altarprydnaden från 1881, en tidstypisk, klassiserande calvariegrupp, skulpterad i nästan naturlig storlek. Östväggen täcks av en bakgrundsmålning föreställande Jerusalem, gjord av målarmästare Lidgren, Lidköping, 1891. Det plana trätakets kälade, breda taklist pryds av akantusornamentik, troligen tillkommen vid Axel Forsséns renovering 1932. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ vid vård och förvaltning av kyrkan och dess anläggning -Kyrkan och närliggande prästgårdar och skolbyggnader utgör en samlad kyrkomiljö med högt och markerat läge i landskapet. - Kyrkan speglar de sockensammanslagningar som kännetecknar 1700-talets senare del. -Kyrkan representerar en av stiftets fåtaliga 1700-talskyrkor. -Kyrkan innehåller stenmaterial från två medeltidkyrkor -Skiffertaket utgör ett regionalt särdrag. -Interiörens och inredningens prägel av två tidsskikt, 1700-tal samt sent 1800-tal -Medeltida inredning och en liljesten från kyrkans föregångare visar på en lång kontinuitet -Det målade läktarbröstet från 1700-talet -skulpturgrupp och altarmålning från sent 1800-tal -Kyrkogårdens stenmur, trädrad, smidesgrindar, grusgångar, buxbomshäckar, gravkammare och äldre gravvårdar. |
