Stäng fönster Borgholm kn, GÄRDSLÖSA KYRKA 1:1 GÄRDSLÖSA KYRKA
Anläggning - Värdering
| GÄRDSLÖSA KYRKA | |
| 6/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter/områden Kvarter A-C På södra sidan av kyrkogården har man gravlagt människor sedan första kyrkan stod på platsen. Området har därför brukats under en lång tid vilket gör att gravplatser och vårdar har bytts ut under tiden och skapat en blandning av gammalt och nytt. Omgärdningar i form med gjutjärnstaket samt stenramar och jordbelagda gravplatser samt murgrönskullar är spår efter en äldre begravningstradition och bör bevaras som en länk till kyrkogårdens historia. Hos flera av gravvårdarna i området finns lokalhistoriska och personhistoriska värden. I kvarteren finns flera mycket ovanliga gravvårdstyper. Hos enstaka gravvårdar finns också hantverksmässiga värden. Vårdar från 1800-talets mitt eller äldre samt vårdar av gjutjärn/smide, skall föras in på församlingens inventarieförteckning och i de fall gravrätten upphör vårdas av församlingen. Kvarter D-F Kvarteren har brukats kontinuerligt sedan mitten 1800-talet, då det gjordes i ordning för begravningar, och äldre vårdar har plockats bort och nya har tillkommit vilket ger en blandning där gammalt och nytt möts. Främst präglas kvarteren av gravvårdar från 1900-talets sista decennier. Kvarter E norr om kyrkan har under en period använts till att begrava i allmänna linjen. De äldre 1800-tals vårdarna samt kvarvarande gravvårdarna från 1900-talets första decennier liksom linjegravvårdarna berättar kvarterets historia. De omgärdningar som finns kvar i kvarten bör bevaras liksom de murgrönstäckta gravkullarna. Linjegravvårdarna visar på en företeelse som inte varit så vanlig på Öland, som på fastlandet, och också de bör bevaras då de har ett stort socialhistoriskt värde. Vårdar från mitten av 1800-talet och äldre skall föras in på församlingens inventarieförteckning. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET På Gärdslösa kyrkogård har människor begravts sedan medeltiden men av den medeltida kyrkogården finns idag endast två mindre hällar av kalksten bevarat. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enskilda gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. Gravvårdar på Gärdslösa kyrkogård rymmer titlar som till exempel kyrkovaktmästaren, professorn, nämndemannen, skomakaren, skräddaremästaren, trafikbilägaren, fiskaren, vilka alla vittnar om kunskaper, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Gårds/bynamn finns angivet på majoriteten av gravvårdarna. Kyrkan med kyrkogården, de ålderdomliga portluckorna och klivstättorna tillsammans med kyrkogårdsmuren skapar tillsammans med byggnaderna runt om kyrkogården en väl sammanhållen och värdefull kulturmiljö. Denna miljö har under århundraden varit bygdens självklara centrum. En utvidgning av Gärdslösa kyrkogård är känd och gjordes troligen 1869 mot söder och då gjordes samtidigt den norra sidan i ordning för begravningar. Kyrkogården rymmer idag spår från 1800-talet och framåt men är främst en produkt av 1900-talets användning. Majoriteten av de grusgravar som fanns under sent 1800-tal och början av 1900-talet såddes igen på 1960- 70-talen. Då togs också omgärdningar i form av stenramar, häckar och staket bort. Arbetena gjordes för att rationalisera vården av kyrkogården. De fåtal omgärdningar som finns kvar bör sparas som en länk till kyrkogårdens historia. På den norra sidan kan man möjligen urskilja att det funnits ett linjegravsystem från första hälften av 1900-talet. Vårdarna från 1800-talets mitt och äldre ska föras in på församlingens inventarieförteckning tillsammans med staketet av smide och vården av gjutjärn. Kulturhistoriskt värdefulla för kyrkogården är också de omgärdade gravplatserna samt murgrönskullarna. De visar på äldre former av gravplatsarrangemang som en gång var vanliga på Gärdslösa kyrkogård. Flera för bygden betydelsefulla personer är begravda på kyrkogården vilket ger den ett lokal- och personhistoriskt värde. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: • Gärdslösa kyrkomiljö har en lång tradition som religiöst centrum och samlingsplats i socknen. Kyrkogården utgör ett samhällshistoriskt och pedagogiskt värdefullt tidsdokument. • På Gärdslösa kyrkogård finns flera äldre gravvårdar av olika material och utförande som ger en god överblick över utformningen av gravvårdar från 1800-talet fram till idag. • Gärdslösa kyrkogård utgör ett gott exempel på en landsortskyrkogård vars ålderdomliga intryck förstärks av portluckorna, klivstättorna och den medeltida kyrkan. |
