Stäng fönster Borgholm kn, HÖGSRUMS KYRKA 1:1 HÖGSRUMS KYRKA
Anläggning - Värdering
HÖGSRUMS KYRKA | |
6/1/06 |
Motivering |
---|
kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter/områden Kvarter söder och väster om kyrkan I området har man gravlagt människor sedan första kyrkan stod på platsen. Södra och västra delen av Högsrums kyrkogård har dock brukats under en lång tid vilket gör att gravplatser och vårdar har bytts ut under tiden vilket skapat en blandning av gammalt och nytt. Omgärdningar i form av stenramar och jordbelagda gravplatser är spår efter en äldre begravningstradition och bör bevaras. Vårdar från 1800-talets mitt eller äldre samt vårdar av gjutjärn/smide, skall föras in på församlingens inventarieförteckning och i de fall gravrätten upphört vårdas av församlingen. Kvarter norr och öster om kyrkan Då oviljan att bli begravd på den norra sidan om kyrkan har levt kvar så starkt på Högsrums kyrkogård så är området till största delen fortfarande inte använt. Menman bör fullfölja den plan som finns för området. De äldre vårdar som finns öster om kyrkan bör stå kvar. I dessa vårdar finns stora lokalhistoriska och hantverksmässiga värden. Vården från 1700-talet liksom de vårdar som är från mitten av 1800-talet eller äldre ska föras in på kyrkans inventarieförteckning. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Högsrums kyrkogård ligger intill vägen mellan Rälla och Långlöt. Den första kyrkogården bör ha anlagts i samband med att den första kyrkan byggdes på platsen men av den medeltida kyrkogården finns det inte idag några tydliga spår. Att man under så lång tid valt att inte använda den norra sidan av kyrkogården har lett till att den övriga kyrkogården har brukats kontinuerligt och skapat en blandning av många olika tidsepoker. Kyrkogården rymmer idag spår från 1800-talets mitt och framåt men är främst en produkt av 1900-talets användning. De grusgravar som fanns under sent 1800-tal och början av 1900-talet såddes igen på 1960-70- talen. Då togs också omgärdningar i form av stenramar, häckar och staket bort. Länge utgjordes hela kyrkogården av ytan söder, väster och öster om kyrkan. En större utvidgning utfördes i norr på 1860-talet och en omgrävning gjordes av samma område drygt 100 år senare. Eftersom Högsrums kyrkogård använts under lång tid finns här en blandning av gravvårdar och gravplatsutsmyckningar som berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och sorgearbetet i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånge om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, gårds- och bynamn samt titlar. De vanligaste titlarna är lantbrukare och hemmansägare. Den dödes hemort finns angivet på det stora flertalet vårdar. Kulturhistoriskt värdefulla för kyrkogården är de omgärdade gravplatserna. De visar på äldre former av gravplatsarrangemang som en gång var vanliga på Högsrums kyrkogård. Kyrkogården är en väl sammanhängande miljö med flera ålderdomliga inslag till exempel. kyrkogårdsmuren och smidesgrindarna från 1869 samt trädkransen. Kyrkan och kyrkogården bildar tillsammans med omgivande bebyggelse i form av bland annat församlingsgården en värdefull kulturmiljö som visar på platsens betydelse i socknen. På kyrkogården finns spår av den långa kontinuiteten på platsen i form av äldre vårdar. Här finns en vård från 1700-talet och ett antal vårdar från 1800-talets mitt och äldre samt vårdar av gjutjärn som ska föras in på församlingens inventarieförteckning. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man iden långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från olika tider. Sammanfattningsvis: • Högsrum kyrka och kyrkogård utgör centrum i en medeltida kyrkomiljö. Här har socknens religiösa centrum funnits under en lång sammanhängande tid. Kyrka och kyrkogård tillsammans med kyrkplanen och den gamla sockenstugan utgör en värdefull kulturmiljö • Bland gravvårdarna på Högsrums kyrkogård finns exempel på vårdar från tidigt 1700- tal fram till idag. |