Stäng fönster Borgholm kn, KÖPINGS KYRKA 1:1 KÖPINGS KYRKA
Anläggning - Värdering
| KÖPINGS KYRKA | |
| 6/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter/områden. Kvarter A-E Kvarterens långa historia som gravkvarter är i kvarteret tydlig genom de många gamla gravvårdar, framförallt tumbor, som finns bevarade. Idag präglas dock kvarteren av de förändringar som troligen påbörjades 1967 och som innebar att gravvårdarna placerades i ryggställda rader med häckar av olika slag emellan. Idag finns gravvårdar från olika tider i kvarteren men det är framförallt de äldre vårdarna som är viktiga för kvarterens karaktär. Hos flera av vårdarna finns såväl hantverksmässiga som konsthistoriska värden. Hos flera av vårdarna finns också person- och lokalhistoriska värden att värna t.ex. är flera av socknens präster begravda i kvarteren. Gravvårdar från mitten av 1800-talet och äldre ska föras in på församlingens inventarieförteckning tillsammans med vårdarna av gjutjärn. Kvarter F-H Kulturhistorisk bedömning Även kvarteren F-H har en lång historia som gravkvarter. Här saknas dock idag det äldsta skiktet av vårdar som finns i kvarter A-E. Under lång tid var det enligt folktron sämre att bli begravd på den norra sidan om en kyrka och kanske är det därför de riktigt gamla gravvårdarna bara finns söder om Köpings kyrka. Denna inställning förändrades i mitten av 1800-talet. Idag präglas kvarteren av de förändringar som troligen påbörjades 1967 och som innebar att gravvårdarna placerades i ryggställda rader med häckar av olika slag emellan och hela kyrkogården såddes in med gräs. Hos flera av vårdarna finns konsthistoriska värden samt lokal- och personhistoriska värden att värna. Gravvårdar från 1800-talets mitt och äldre ska tillsammans med vårdar av gjutjärn föras in på församlingens inventarieförteckning. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Köpings kyrka och kyrkogård ligger utmed väg 136 på Ölands nordvästra sida. Kyrkogården bör ha anlagts redan när den första kyrkan byggdes i mitten av 1100-talets. Idag finns en gravhäll från 1200-talet, som är den äldsta bevarade, uppställd mot kyrkogårdsmuren i öster. På kyrkogården finns också flera gravhällar och tumbor från 1600-, 1700- och 1800-talen, på sin ursprungliga plats eller uppställda mot kyrkogårdens mur. Ingen utvidgning av kyrkogården är känd. Däremot har kyrkogården lagts om. Idag präglas anläggningen av de förändringar som troligen påbörjades 1967 och som innebar att gravplatsomgärdningar togs bort, gravkullar jämnades ut och hela kyrkogården såddes in med gräs. Man ordnade också gravvårdarna i raka ryggställda rader med häckar emellan. Denna typ av åtgärder var vanliga på våra kyrkogårdar från mitten av 1900-talet. Ny teknik och mindre personal krävde rationellare skötsel av kyrkogårdarna. Idag präglas kyrkogården av dessa förändringar. Köpings kyrkogård har använts under lång tid. Det gör att det finns en blandning av gravvårdar som berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner och synen på döden. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och ibland om hantverksskicklighet. Flera av dem har genom sin ålder eller utformning ett konsthistoriskt värde. Det gäller t.ex. de hällar och tumbor som finns kvar på kyrkogården och uppställda utmed kyrkogårdsmuren. Ett typiskt öländskt drag är förekomsten av kalkstensvårdar även om Köpings kyrkogård inte hör till dem där kalkstensvårdar är så framträdande. Gravvårdarna rymmer också information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, gårds- och byanamn samt titlar. De vanligaste titlarna är lantbrukare, hemmansägare och kyrkoherde men också olika hantverksyrken är representerade. Tillsammans visar de på viktiga näringar och funktioner i socknen. Den dödes hemort finns angivet på det stora flertalet vårdar. Gravvårdar och hällar från 1800-talets mitt och äldre ska tillsammans med vårdar av gjutjärn föras in på församlingens inventarieförteckning. Det gäller även gravvårdar och hällar som står uppställda utmed kyrkogårdens murar. Kyrkogården är en väl sammanhängande miljö tydligt avgränsad av kyrkogårdens kalkstensmur. Viktiga för upplevelsen av kyrkogården är träd och häckar som ramar in och skärmar av olika delar av kyrkogården. Kyrkan och kyrkogården bildar tillsammans med kyrkstallar, skolhuset och lärarbostaden en värdefull kulturmiljö som visar på platsens betydelse i socknen. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man iden långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från olika tider. Sammanfattningsvis: • Köpings kyrka och kyrkogård utgör ett administrativt och religiöst i centrum i socknen med rötterna i järnåldern. • Bland gravvårdarna på Köpings kyrkogård finns exempel på vårdar från 1200-talet fram till idag. Dessutom finns en stor samling runstensfragment som berättar om gravskicket under tidig medeltid när området just hade kristnats. • Fler av gravvårdarna har genom sin utformning, ålder, person- eller lokalhistoria ett högt kulturhistoriskt värde. |
