Stäng fönster Borgholm kn, LÅNGLÖTS KYRKA 1:1 LÅNGLÖTS KYRKA
Anläggning - Värdering
| LÅNGLÖTS KYRKA | |
| 6/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning gravkvarter: Kyrkogården har brukats kontinuerligt under en lång tid och gravvårdar har med tiden bytts ut vilket givit en provkarta på vårdar från slutet av 1700-talet fram till idag. Flertalet av de äldsta gravvårdarna finns söder om kyrkan. De kvarvarande gravvårdarna från 1700- och 1800-talet samt senare gravvårdar med omgärdningar och murgrönekullar bör bevaras även då gravrätten har gått ut eftersom de utgör en länk till kyrkogårdens historia. Gravvårdar från 1800-talets mitt och äldre samt de av gjutjärn och smide bör föras in på inventarieförteckningen. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Långlöts kyrkogård ligger inte intill någon egentlig by utan ligger mitt emellan Långlöts och Folkeslunda byar, längs östra landsvägen. Kyrkogården ligger delvis på en del av ett förhistoriskt gravfält från järnåldern. Den första kyrkan uppfördes dock under 1000-talet. En utvidgning av kyrkogården är känd och den gjordes på den norra sidan i mitten av 1800-talet. Under 1900-talet har kyrkogården genomgått flera förändringar. Gravplatsomgärdningar och grusbelagda ytor som förut dominerade på kyrkogården har nästan helt försvunnit och området har såtts in med gräs. Detta var en utveckling som många av våra kyrkogårdar genomgick från 1960-talet. Spår av den äldre strukturen syns i form av att några gravplatser fortfarande omgärdas av staket eller häckar samt att ett fåtal murgrönskullar finns på kyrkogården. På Långlöts kyrkogård har sockenborna begravts sedan medeltiden men mycket få spår är bevarade från den första tiden. Dagens kyrkogård speglar mest bruket från slutet av 1800-talet och 1900-talet. En vandring över kyrkogården berättar om olika synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och ibland om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/by- /gårdsnamn och titlar. På Långlöts kyrkogård är lantbrukare och hemmansägare den vanligaste titeln. Men här finns också titlar som bland annat verkmästaren, kyrkoherden, fjärdingsmannen, trotjänaren, nämndemannen, handlanden, snickaren, friherren och folkhögskolelärare. Alla vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Gård- eller bynamn finns angivet på majoriteten av vårdar. Som i så många andra landsortssocknar har det här varit viktigt att tala om vilken del av socknen man kallat sitt hem. I kyrkogårdsmiljön finns flera ålderdomliga anläggningar som kyrkogårdsmuren, klivstättorna och smidesgrindarna. Antalet gravvårdar från 1800-talet och det tidiga 1900-talet är relativt stort. Vårdar från 1800-talets mitt och äldre ska föras in på församlingens inventarieförteckning och vårdas såsom kyrkliga inventarier. Detta gäller även vårdar av gjutjärn samt smides- och gjutjärnsstaketen samt de uppställda vårdarna. I många av de enstaka gravvårdarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata. Det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt eller konsthistoriskt värde. De kvarvarande grusgravarna och gravplatsomgärdningarna samt murgrönskullarna bör sparas som en länk till en tidigare begravningstradition. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man iden långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från olika tider. Sammanfattningsvis: • Långlöts kyrka och kyrkogård utgör ett administrativt och religiöst i centrum i socknen med rötterna i järnåldern. • Bland gravvårdarna, framförallt kalkstensvårdar, på Långlöts kyrkogård finns exempel på vårdar från tidigt 1700-tal fram till idag. |
