Stäng fönster Borgholm kn, LÖT 1:8 LÖTS KYRKA
Anläggning - Värdering
LÖTS KYRKA | |
6/1/06 |
Motivering |
---|
Kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter Kvarter A och D Kulturhistorisk bedömning De båda kvarteren söder om Löts kyrka utgör en del av den medeltida kyrkogård som fanns i anslutning till kyrkan. Idag präglas området av det sena 1900-talets krav på rationell skötsel. Gravvårdarna stå i rader i gräsmatta. Rester av äldre anläggningsformer finns i form av de fem gravplatser som omgärdas av buxbomshäckar. De visar tillsammans med de murgrönsklädda gravkullarna hur kyrkogården såg ut i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Dessa båda företeelser har därmed ett högt kulturhistoriskt värde som länkar till kyrkogårdens historia. Hos flera av gravvårdarna finns såväl hantverksmässiga som stilhistoriska värden att värna. Flera vårdar bär också på lokal- och personhistoriska värden. Tjurlösa-graven utgör ett unikt exempel på en idag försvunnen typ av gravvårdar. Denna vård ska liksom andra vårdar från mitten av 1800-talet eller äldre föras in på församlingens inventarieförteckning. Det gäller även korset av gjutjärn. I kvarteret finns också fler äldre gravhällar placerade i kyrkogårdens gångar. De utgör exempel på en ovanligt omfattande återanvändning av gamla gravhällar på kyrkogården. Kvarter B och C Kulturhistorisk bedömning Området norr om kyrkan utgörs delvis av den medeltida kyrkogården och delvis av den utvidgning som gjordes 1869-70. Idag präglas området av de förändringar som gjorts under 1900-talets senare hälft för att rationalisera skötseln av kyrkogården. De båda kvarteren på norrsidan har i stort sett samma karaktär som kvarteren på kyrkans södra sida. Dock saknas här de allra äldsta typerna av gravvårdar som vi kan se på södra sidan. Viktiga för kvarterets karaktär är dels bladningen av olika typer av vårdar från olika perioder, dels de äldre höga gravvårdarna som genom sin utformning utmärker sig. De buxbomsomgärdade gravplatser och murgrönsklädda gravkullar som finns kvar utgör viktiga länkar till kyrkogårdens anläggningshistoria. De bör därför vårdas. Gravvårdarna av gjutjärn skall föras in på församlingens inventarieförteckning. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Löts kyrkogård ligger utmed landsvägen på Ölands östra sida. Kyrkogården anlades när den första kyrkan byggdes under 1100-talets första hälft. Endast en utvidgning av kyrkogården är känd. Den gjordes 1869-70 för att få en bättre arrondering kring den nya kyrka som byggts på 1840-talet. Under 1900-talet har kyrkogården genomgått flera förändringar. Gravvårdarna har placerats i raka rader, gravplatsomgärdningar samt grusbelagda ytor har nästan helt försvunnit och området har såtts in med gräs. Detta var en utveckling som många av våra kyrkogårdar genomgått under 1900-talets andra hälft. Eftersom Löts kyrkogård använts under lång tid finns här en blandning av gravvårdar och gravplatsutsmyckningar som berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner och synen på döden. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånge om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, gårds- och bynamn samt titlar. De vanligaste titlarna är lantbrukare och hemmansägare. Den dödes hemort finns angivet på det stora flertalet vårdar. Gravvårdar från 1800-talets mitt och äldre ska föras in på församlingens inventarieförteckning tillsammans med vårdarna av gjutjärn. Kulturhistoriskt värdefulla för kyrkogården är också de omgärdade gravplatserna, den grusbelagda gravplatsen samt gravkullarna med murgröna. De visar på äldre former av gravplatsarrangemang som en gång var vanliga på Löts kyrkogård. Kyrkogården är en väl sammanhängande miljö med flera ålderdomliga inslag t.ex. kyrkogårdsmuren med bindslen i kalksten för att tjudra hästarna, stigluckorna av trä, bengraven, solvisaren och gångarna belagda med gravhällar. Majoriteten av gravvårdarna är av granit men det finns också flera vårdar av kalksten vilket visar på den lokala stenhuggeritraditionen. Tjurlösa-graven utgör det enda bevarade exempel på en form av gravvård som tidigare varit vanlig i regionen. Kyrkan och kyrkogården bildar tillsammans med omgivande bebyggelse i form av bl.a. prästgården, skolan och lärarsbostaden en värdefull kulturmiljö som visar på platsens betydelse i socknen. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man iden långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från olika tider. Sammanfattningsvis: • Löts kyrka och kyrkogård utgör ett administrativt och religiöst centrum i socknen med rötterna i medeltiden. • I kyrkogårdsmiljön finns flera ålderdomliga anläggningar som t.ex. kyrkogårdsmuren, stigluckorna, Tjurlösa-graven och gångarna. • Bland gravvårdarna på Löts kyrkogård finns exempel på vårdar från medeltid fram till idag. |