Stäng fönster Borgholm kn, PERSNÄS KYRKA 1:1 PERSNÄS KYRKA
Anläggning - Värdering
| PERSNÄS KYRKA | |
| 6/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter/områden: Kvarter A-B Kvarter A tillhör de äldsta delarna av Persnäs kyrkogård medan kvarter B kan ha tillkommit vid en utvidgning av kyrkogården. När denna gjordes är dock inte känt. Närheten till de stora stenbrotten i socknen har gjort kalksten till det vanligaste gravvårdsmaterialet. En av stenbrottens produkter var just gravstenar. Blandningen av gravvårdar från olika tider ger en god överblick i hur gravvårdarna utvecklats från sent 1800-talet och under hela 1900-talet. Här finns även några särpräglade öländska typer av vårdar från sekelskiftet 1900 med nygotiska drag samt flera kalkstenskors från mitten av 1800-talet. Titlarna stenhuggare och stenarbetare är mycket vanliga liksom titlar som knyter an till sjöfart. Det lokala stenmaterialet och produktionen av gravvårdar samt titlar som knyter an till stenarbete och verksamheter runt denna ger gravvårdarna ett såväl lokal- och personhistoriskt värde som ett hantverksmässigt värde. Gravvårdar från 1800-talets mitt ska införas på församlingens inventarieförteckning. Kvarter C-D Av de båda kvarteren tillhör kvarter D den äldsta delen av kyrkogården medan kvarter C bör ha tillkommit vid en utvidgning av kyrkogården någon gång under 1800-talet. Liksom i kvarter A och B finns här en blandning av de olika typer av vårdar som varit vanliga sedan slutet av 1800-talet. Här märks också de lokala stenhuggartraditionerna med flera vårdar av kalksten som troligen har producerats i socknen. Det finns även gravvårdar med titlar som knyter an till stenproduktionen och verksamheter kring denna men det är inte lika framträdande som i kvarter A och B. Yrkestitlarna bidrar till att ge flera gravvårdar ett lokal och personhistoriskt värde. Hos enskilda vårdar finns också hantverksmässiga och konstnärliga värden. Det gäller i synnerhet disponent Nilsen och hans maka gravvårdar. Vårdar av gjutjärn ska tillsammans med vårdar från 1800-talets mitt föras in på församlingens inventarieförteckning. Kvarter E-F Av de båda kvarteren har åtminstone kvarter E använts under lång tid. Här återfinns idag kyrkogårdens äldsta daterade och på ursprunglig plats bevarade gravvård. I kvarter E finns också kyrkogårdens enda gravplats som har kvar sin omgärdning i form av en buxbomshäck. Det förefaller inte som att denna gravplatsutsmyckning vart vanlig på Persnäs kyrkogård men platsen bör ändå bevaras som ett exempel på det tidiga 1900-talets gravplatsutsmyckningar. Den lokala prägeln med en stor andel kalkstensvårdar är framträdande även i dessa båda kvarter, vilket bidrar till det lokalhistoriska värdet hos vårdarna. Bland yrkestitlarna märks främst att flera av socknens präster begravts i kvarter E och personer med kopplingar till sjöfart och stenhuggeriverksamhet i båda kvarteren. Detta ger vårdarna ett personhistoriskt värde. Gravvårdar från 1800-talets mitt ska införas på församlingens inventarieförteckning. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Persnäs kyrka och kyrkogård ligger några kilometer öster om väg 136 på norra Öland. Kyrkogården bör ha anlagts redan när den första kyrkan byggdes på 1100-talet. I kyrkan finns några gravhällar från 1300-talet bevarade tillsammans med gravhällar från 1600- och 1700- talen. En större ombyggnad av kyrkan gjordes 1856 då korsarmarna utvidgades och östtornet revs efter att ha börjat rasa samman. Kanske utvidgades kyrkogården i samband med dess arbeten på kyrkan. Under 1900-talet har kyrkogården genomgått förändringar som varit typiska för 1900-talet. Gravkullar och omgärdningar har tagits bort och hela kyrkogården har såtts in med gräs. Raderna med gravvårdar har rätats upp vilket gett kyrkogården ett mer ordnat intryck än det äldre fotografier kan visa upp. När dessa förändringar påbörjades är inte känt men detta var en vanlig utveckling på våra kyrkogårdar från 1960-talet och framåt. Eftersom Persnäs kyrkogård använts under lång tid finns här en blandning av gravvårdar och gravplatsutsmyckningar som berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner och synen på döden. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånge om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, gårds- och bynamn samt titlar. De vanligaste titlarna är lantbrukare, hemmansägare, stenhuggare, stenarbetare och skeppare vilka tillsammans visar på de tre viktigaste näringarna i socknen. Den dödes hemort finns angivet på det stora flertalet vårdar. Gravvårdar, på kyrkogården eller uppställda utmed kyrkogårdens mur, från 1800-talets mitt och äldre ska tillsammans med vårdar av gjutjärn föras in på församlingens inventarieförteckning. Kulturhistoriskt värdefulla är också gravkullarna med murgröna samt buxbomshäcken som omgärdar en av gravplatserna. Kyrkogården är en väl sammanhängande miljö med flera kulturhistoriskt värdefulla företeelser t.ex. kyrkogårdsmuren, stigluckorna, klivstättorna, trädkransen och bårhuset. Kyrkan och kyrkogården bildar tillsammans en värdefull kulturmiljö som visar på platsens betydelse i socknen. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man iden långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från olika tider. Sammanfattningsvis: • Persnäs kyrka och kyrkogård utgör ett administrativt och religiöst i centrum i socknen med rötterna i medeltiden. • Viktiga för kyrkogårdens karaktär är kyrkogårdsmuren, klivstättorna, trädkransen, stigluckorna och det stora antalet gravvårdar av kalksten. • Bland gravvårdarna i Persnäs kyrka och på kyrkogården finns exempel på vårdar från medeltid fram till idag. Vårdarna speglar på flera sätt stenhuggeriernas och sjöfartens betydelse för socknen. |
