Stäng fönster Hultsfred kn, MÖRLUNDA 5:1 MÖRLUNDA KYRKA
Anläggning - Värdering
| MÖRLUNDA KYRKA, Mörlunda kyrkogård | |
| 12/16/04 |
| Motivering |
|---|
|
Mörlunda kyrka är ett exempel på en nyklassicistisk kyrka. I Kalmar län finns ett stort antal kyrkor från samma period t.ex. Gamleby och Lofta kyrkor. Mörlunda kyrka uppfördes 1839-40. Kyrkan ritades av byggmästaren C R Palmér och ritningarna omarbetades av arkitekten Jacob Wilhelm Gerss vid Överintendentsämbetet. Både Palmér och Gerss har ritat flera kyrkor runt om i Sverige. I Kalmar län finns ytterligare en kyrka av dem var. Palmér var arkitekten och byggmästaren bakom Rumskulla kyrka och Gerss ritade Mönsterås kyrka. Mörlunda kyrka är exteriört en relativt välbevarad sockenkyrka från mitten av 1800-talet. Utöver det att takmaterialet förändrats från tegel till spån och från spån till koppar 1949 och att stensockeln frilades 1937 har få förändringar skett. Kyrkans interiör präglas av byggnadstidens ideal med det öppna, ljusa kyrkorumet, trätunnvalvet, stora ljusinsläpp. Orgelfasaden, läktaren, predikstolen med uppgång från sakristian, altarringen samt altaruppsatsen är alla från kyrkans tillblivelsetid och bidrar till karaktären. Bänkarna har justerats för en bättre sittkomfort men gavlar och bänkdörrar har fått behålla sin utformning. En intressant detalj är de vändbara bänkarna längst fram i kyrkan. Även korbänkarna är bevarade. Läktaren var under en tid utvidgad med ett svängt mittparti men återfick sitt ursprungliga utförande vid renoveringen 1984. Den största förändringen i kyrkorummet företogs 1990 då en läktarunderbyggnad med flera funktioner uppfördes. I övrigt ger kyrkorummet ett genuint helhetsintryck med en sammanhållen färgsättning i grått, vitt och rosa. Inventarier från den gamla kyrkan i form av begravningsvapnet och dopfunten utgör länkar till socknens. De är också värdefulla ur såväl konsthistorisk som religiös synvinkel. Mörlunda kyrka är placerad på en höjd i kyrkbyn. Här har socknens religiösa centrum legat under lång tid. Kyrkogården anlades i samband med kyrkans uppförande och bevarar ålderdomliga drag i form av gravvårdar från 1800-talets mitt samt linjegravar. Sammanfattningsvis: * Kyrkan utgör i sin helhet ett gott exempel på en landsortskyrka från mitten av 1800-talet. * Kyrkans bevarade originalinredning och byggnadsdetaljer utgör värdefulla historiska dokument som ännu är i bruk. * Kyrkan och kyrkogården skapar tillsammans en värdefull kulturmiljö som också ingår i område som är klassat som Riksintresse för kulturmiljövården. |
