Stäng fönster Hultsfred kn, KYRKOGÅRDEN 3 HULTSFREDS KYRKA
Anläggning - Värdering
| HULTSFREDS KYRKA, Hultsfreds kyrkogård | |
| 12/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
Hultsfreds kyrka uppfördes 1935-36 efter ritningar av Stockholmsarkitekten Elis Kjellin. Kjellin arbetade från tiden kring sekelskiftet 1900 och några decennier framöver med såväl sakrala som profana byggnader. Bl a utförde han omfattande arbeten i ett par kyrkor i Värmland och ritade kallbadhusen i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Hultsfreds kyrka uppfördes efter det att fyra erkända arkitekter fått lämna förslag. Den nya kyrkan blev ett utropstecken i tätortens norra del och, planmässigt, en naturlig fortsättning på en kyrklig anläggning som påbörjats på 1920-talet, med tillkomsten av kyrkogården. Tillsammans bildar kyrkan, kyrkotomten och kyrkogården med stiglucka och kapell en värdefull kulturmiljö i den unga tätorten Hultsfred. Hultsfreds kyrka tillhör den grupp av omkring 200 kyrkor som uppfördes i Sverige under mellankrigstiden. I Kalmar län byggdes under samma period 5 kyrkobyggnader; S:t Olofs kyrka i Ljungby sn (1925), Nybro kyrka (1933), Jenny kapell i Västervik (1933), Flemmingelands kapell i Madesjö sn (1933) och Hultsfreds kyrka (1936). Av de fem är endast kyrkorna i Nybro och Hultsfred uppförda som församlingskyrkor, medan de övriga är mer av typen kapell. Arkitekturen vid tiden kring sekelskiftet 1900 och decennierna därefter kännetecknas av att skilda formspråk avlöste varandra i snabb följd; jugend, nationalromantik, 20-talsklassicism, modernism. I den traditionstyngda kyrkliga arkitekturen gick stilförändringarna inte så fort, vilket gjorde att olika stilar ofta samexisterade i samma objekt. I mellankrigstidens kyrkor användes gärna den välkända och sedan länge förankrade planen; torn med kyrkport i väster, långhus med fasta bänkkvarter, orgelläktare över ingången och predikstol framför det rymliga, separata korrummet med altaret mot fondväggen. Länge var också olika former av historisk inspiration rådande i utförandet både interiört och exteriört, med förebilder från den traditionella kyrkoarkitekturen. Hultsfreds kyrka passar väl in på beskrivningen med sin traditionella form och med interiören och de fasta inventarierna som sluter an till historiska formspråk. Det låg även i tiden att måna om materialäkthet och konstnärlig kvalitet. I Hultsfreds kyrka kommer detta till uttryck bl a i påkostade och "ärliga" material som koppar, skiffer och tegel, genomsynlig lasyr på träinredningen, samt i arkitektens ansvarstagande för hela kyrkorummets gestaltning. Kjellin ritade inte bara själva kyrkobyggnaden utan även bänkarna, predikstolen, altarskåpet, psalmnummertavlorna och ljuskronorna. För det konstnärliga arbetet med altarskåpet och predikstolen tog han hjälp av den erkände skulptören Arvid Källström som utförde relieferna. Kyrkorummet har genomgått vissa förändringar genom åren med bl a borttagande av bänkar och utökning av läktaren. I övrigt är kyrkorummet välbevarat sedan tillkomsttiden och rymmer ännu samtliga de ursprungliga inventarierna, utom psalmnummertavlorna. Exteriört har förändringar utförts på 1970-talet då kyrkan byggdes ut åt öster med ett tydligt tillägg som ändå i material anpassats till den övriga byggnaden. Ramper har också tillkommit mot söder och väster. Den ursprungliga byggnadskroppen har dock i stort bara undergått normalt underhåll. Hultsfreds kyrka bevarar idag i allt väsentligt karaktären av stilrent 1930-tal där stor vikt lagts vid detaljer och material. Kyrkan är en god representant för 1930-talets kyrkoarkitektur. Sammanfattningsvis: * Kyrkan med kyrkotomt och kyrkogård är en samkomponerad anläggning i samhället Hultsfred och bildar tillsammans en värdefull kulturmiljö. *Hultsfreds kyrka har en uppbyggnad och utformning som anknyter till svensk kyrkobyggnadstradition men är också, särskilt vad gäller inredning och utsmyckning, präglad av sin tillkomsttid. |
