Stäng fönster Kalmar kn, ARBY KYRKA 1:1 ARBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| ARBY KYRKA | |
| 4/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter/områden Kvarter 1 och 2 Kvarter 1 och 2 tillkom i och med att kyrkogården utvidgades i början av 1900-talet. Gravvårdarna i kvarteren är enhetliga och majoriteten är rektangulära vårdar med klassicistiska stildrag. De flesta vårdarna är köpegravar men i mitten av kvarter 1 kan man delvis följa ett linjegravssystem från 1930-60-talet och sporadiskt också i kvarter 2. Det är viktigt för kyrkogårdens historia att bevara en sammanhängande rad av linjegravårdar för att visa på en tidigare vanlig begravningstradition och sociala skillnader. Anläggningstypen är tidstypisk för kvarter tillkomna på senare delen av 1900-talet. Kvarter 3 och 4 Området norr om kyrkan har använts som utrymme för begravning i alla fall sedan mitten av 1800-talet. Här finns en blandning av vårdar främst från 1900-talets olika årtionden. Tidigare har stora delar av området varit belagt med grus men idag finns det inga grusbelagda gravar kvar. I de enskilda vårdarnas placering i förhållande till varandra kan man ändå utläsa att det främst varit familjegravar i området. Vårdar från mitten av 1800-talet skall föras in på församlingens inventarieförteckning. Hos enskilda gravvårdar finns flera värden att värna. Det kan gälla person- och lokalhistoria eller socialhistoria. Kvarter 5 I kvarteren finns ett stort antal mer påkostade familjegravvårdar från slutet av 1800- och början av 1900-talen. Kvarteret har brukats kontinuerligt sedan slutet av 1800-talet och äldre vårdar har plockats bort och nya har tillkommit vilket ger en blandning av olika typer av vårdar. I flera av de enstaka vårdarna finns hantverksmässiga men också person och lokalhistoriska intressen att värna om. Vården från 1700-talet liksom vårdarna från 1800- talets första hälft samt de vårdar som är av gjutjärn skall föras in på församlingens inventarieförteckning. Kvarter 6 Kvarteren har brukats kontinuerligt sedan början av 1900-talet och äldre vårdar har plockats bort och nya har tillkommit vilket ger en blandning av olika vårdar. Främst präglas kvarteren av familjegravvårdar från 1960-1970-talen. Kvarteret har under en period använts till att begrava i allmänna linjen. De äldre kvarvarande gravvårdarna från 1900-talets första decennier samt linjegravvårdarna berättar kvarterets historia. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Arby kyrka och kyrkogård ligger vackert i odlingslandskapet med närheten till Hagbyån och i traditionspräglad omgivning med klockstapel och medeltida tiondebod. Stenmur och bevarade äldre träd hör också till den sammantaget värdefulla kyrkomiljön. På Arby kyrkogård har sockenborna begravts sedan medeltiden. En vandring över kyrkogården berättar om olika synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och ibland om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/by-/gårdsnamn och titlar. På Arby kyrkogård är lantbrukare den vanligaste titeln. Andra som förekommer såsom till exempel smedmästaren, jungfrun, missionären, nämndemannen, lantbrukaren, byggmästaren, hemmansägaren, direktören för Applerums lantbruksskola vittnar alla om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Gård- eller bynamn finns angivet på majoriteten av vårdar. Som i så många andra landsortssocknar har det här varit viktigt att tala om vilken del av socknen man kallat sitt hem. Kyrkogården har troligen utökats i olika etapper men den sista utvidgningen gjordes åt väster i slutet av 1920-talet och togs i bruk under 1930-talet. Kyrkogården rymmer idag spår från 1800-talets mitt och framåt, men är främst en produkt av 1900-talets användning. Avskiljandet mellan köpta och allmänna gravar var viktigt då kyrkogårdskvarteren anlades. Företeelsen berättar om sociala skillnader i samhället och har ett socialhistoriskt värde. Det är viktigt för kyrkogårdens historia att delar av den allmänna linjen sparas på plats. De grusgravsområden som fanns åtminstone under sent 1800-tal och 1900-talets första decennier såddes igen 1960-70-talen. Då togs också omgärdningar i form av stenramar, häckar och staket bort, liksom det tidigare så vanliga murgrönskullarna. Under 1980-talet anlades en urnlund runt den naturliga kulle som finns på den västra delen av kyrkogården. Samtliga vårdar från 1800-talets mitt ska föras in på församlingens inventarieförteckning. Även gjutjärnsvårdarna ska föras in på inventarieförteckningen och vårdas såsom kyrkliga inventarier. I många av de enstaka gravvårdarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata. Det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt eller konsthistoriskt värde. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar byts ut och att gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika kyrkogårdsdelarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: • Arby kyrka utgör centrum i en medeltida kyrkomiljö. Här har socknens religiösa centrum funnits under en lång sammanhängande tid. Kyrka och kyrkogård tillsammans med tiondebod och klockstapel utgör en värdefull kulturmiljö. • Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling. Se vidare i de kulturhistoriska bedömningarna gjorda för varje område. |
