Stäng fönster Kalmar kn, HOSSMO KYRKA 2:1 HOSSMO KYRKA
Anläggning - Värdering
| HOSSMO KYRKA | |
| 9/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter/områden Gamla delen I området har man gravlagt människor sedan första kyrkan stod på platsen. Uppfattningen av Gamla delen ger ett åldrat intryck där vårdarna inte står strikt i raka rader utan strukturen har växt fram under en lång tid. Spåren av en äldre tid syns främst i de äldre vårdarna, framförallt kalkstensvårdarna. Omgärdningar i form av bland annat låga häckar och stenramar och grusade gravplatser är spår efter en äldre begravningstradition och bör bevaras. Ett anmärkningsvärt stort antal vårdar från 1800-talet, 14 stycken, är bevarade i området. I det fortsatta bruket av området bör man försöka bevara dess ålderdomliga struktur. Gamla gravvårdar kan återanvändas av familjemedlemmar eller nya gravrättsinnehavare genom att man vänder på vården och en ny inskription görs på den forna baksidan. Vårdar från 1800- talets mitt eller äldre samt gjutjärnskorset, och gjutjärnskedjorna skall föras in på församlingens inventarieförteckning och i de fall gravrätten upphör vårdas av församlingen. Nya delen Kvarteret kom till i slutet av 1920-talet och har en helt annan struktur än den Gamla delen. Här står vårdarna i strikta raka rader mot rygghäckar. Då kvarteret anlades planerades det med till största delen allmänna gravplatser vilka skulle inramas av köpegravar. Det är svårt att urskilja hur mycket som kom att genomföras och allmänna linjen går bara att sporadiskt följa i den sydöstra delen av området. Kvarteret utökades på 1960-talet i och med att bårhuset uppfördes i ena hörnet men strukturen i kvarteret behölls. I ett senare skede har också ett urngravskvarter ordnats i den norra delen av området. I det fortsatta bruket av området bör nuvarande plan följas. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET På Hossmo kyrkogård har människor begravts under lång tid. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbetet i stort. De enstaka gravvårdarna och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om personoch/ eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. På Hossmo kyrkogård förekommer titlar såsom exempelvis skomakarmästaren, konstnär, regementspastorn, fabrikören, landshövdingen över Calmar och Öland, ståthållaren, riddaren, åldermannen, slaktarmästaren, arkitekten, banvakten, stationsföreståndaren, och trädgårdsmästaren vilka alla vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Den dödes hemort är angiven på en mindre del av gravvårdarna. Hossmo kyrkogård har sina rötter i medeltiden. Den äldsta kyrkogården utgjordes av den del som omger kyrkan. Kyrkogården har utvidgats vid två tillfällen, år 1927, den Nya delen, och 2003, den Södra delen. Det är bara minneslunden på den Södra delen som tagits i bruk. Kyrkogårdsytan har på så vis mer än fördubblats under 1900-talet. Kyrkogården rymmer idag spår från 1800-talets mitt och framåt, men är främst en produkt av 1900-talets användning. De grusgravsområden som fanns åtminstone under 1900-talets första decennier såddes igen 1950- 70-talen. Då togs också omgärdningar i form av stenramar, häckar och staket bort, liksom det tidigare så vanliga murgrönskullarna. På de senare tillkomna delarna av kyrkogården har moderna företeelser som urnlund och minneslund anlagts. Intrycket av Hossmo kyrkogård domineras av de äldre delarna av kyrkogården som trots flera förändringar än idag rymmer flera ålderdomliga drag. På Nya delen, väster om kyrkan, finns rester av ett linjegravsområde bevarat. De grusbelagda gravplatserna med eller utan omgärdningar berättar om hur kyrkogården tidigare har sett ut och bör därför bevaras som viktiga delar av kyrkogårdens historia. Här finns också flera gravvårdar som bär på hantverksmässiga och lokalhistoriska värden. Gravvårdar från mitten av 1800-talet ska tillsammans med gravvårdar av gjutjärn införas på församlingens inventarieförteckning och, i de fall gravrätten upphört, vårdas av församlingen. Viktiga för kyrkogårdens karaktär är också vallmuren, trädkransen, stigluckan och klockstapeln samt kyrkogårdens olika delar. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: • Hossmo kyrka utgör tillsammans med kyrkogården, klockstapel och stiglucka centrum i en kyrklig kulturmiljö med rötter i medeltiden. • Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling. |
