Stäng fönster Mark kn, HYSSNA 5:1 HYSSNA GAMLA KYRKA
Anläggning - Värdering
| HYSSNA GAMLA KYRKA | |
| 11/11/05 |
| Motivering |
|---|
|
HYSSNA GAMLA KYRKA är belägen på en liten bergshöjd i utkanten av Hyssna samhälle. På kyrkans södra sida passerar ån Surtan som precis invid kyrkan har ett forsande lopp. En äldre landsväg passerar på en närbelägen stenvalvsbro (1855). Norr om kyrkan ligger den sista kvarvarande gården tillhörande den gamla bymiljön. Hembygdsgården, belägen på en liten holme i ån nordväst om kyrkan, konstituerar tillsammans med en äldre skolbyggnad med tillhörande lärarbostad en ålderdomlig kyrkbymiljö med höga värden. Den gräsbevuxna kyrkogården inhägnas av en stenmur som i öster kantas av lövträd och där det också finns en ingång med trappa. I den norra muren finns en vitputsad stiglucka. Hyssna gamla kyrka är en av de kulturhistoriskt mest intressanta kyrkorna i Göteborgs stift och utgör tillsammans med intilliggande Melltorps radby riksintresse för kulturmiljövården. Betydande mursträckningar av den medeltida kyrkan återstår framför allt i långhusets västra del och sydportalen lär ha ursprungligt läge. Kyrkans nuvarande planform är dock resultatet av 1700-talets om- och tillbyggnader. Ett vapenhus i sten vidbyggdes 1702 och ersatte då ett äldre vapenhus i trä. Östra delen av långhuset förlängdes 1728 då det halvrunda koret också tillkom. Stentornet i väster byggdes ovanpå vapenhuset 1772, och fungerade en tid som kompanirustkammare. Sakristian med rundad östmur vidbyggdes öster om koret 1789. Kyrkans interiör präglas av det sena 1600- och 1700-talens omdaningar och tillskott. Karaktärsskapande är takmålningarna utförda av Anders Falck 1696 och kompletterade av Sven Wernberg 1728 och den helt omålade och i princip aldrig ombyggda bänkinredningen. Även läktarbröstningens målningar är utförda av Anders Falck, varav några efter omflyttningar placerats på predikstolens sidor. I korgolvet märks ett vattenavrinningshål. År 1728 uppfördes spelmansläktaren i koret och troligen härrör bänkinredningen också från utbyggnaden detta år. Kyrkorgeln från 1871 byggd av Hans Josefsson i Hajom och är den enda bevarade av hans tiotal verk. Den medeltida dopfunten minner om kyrkans långa historiska kontinuitet. Hyssna gamla kyrka övergavs när den nya stod klar 1907 och fick därefter förfalla. Med hjälp av donationsmedel kunde kyrkan, genom en renovering 1924 under ledning av arkitekten vid Kungliga Byggnadsstyrelsen Sven Brandel, åter tas i bruk. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Den samlade miljön kring kyrkan utgör ett äldre sockencentrum med medeltida förankring som utgör riksintresse för kulturmiljövården. - Kyrkogårdens stenmurar, träd, grindpartiet med vitputsade murade grindstolpar samt stiglucka. - Det medeltida murverket utgör i sig ett omistligt historiskt dokument. - Kyrkan som helhet är synnerligen ömtålig med höga värden och omistlig i ett nationellt perspektiv. - Takmålningarna och läktarbröstningens bemålning. - Spelmansläktaren i koret från 1728 saknar motsvarighet i Älvsborgsdelen av stiftet. - Den fasta inredningen, läktare, orgel och predikstol. - Bänkinredningen - Den medeltida dopfunten och krucifixet, med flera äldre inventarier. |
