Stäng fönster Kalmar kn, LJUNGBY KYRKA 1:1 LJUNGBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| LJUNGBY KYRKA | |
| 5/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter/områden: Kvarter A och B Kvarter A och B tillkom vid utvidgningen av kyrkogården på 1940-talet, men har lagts om vid minst ett tillfälle. Vårdarna är låga och stående och placerade i ryggställda rader. Uppdelningen mellan köpta och allmänna gravar har ett socialhistoriskt värde då det visar på sociala skillnader i samhället. Ett urval av linjegravarna bör långsiktigt bevaras på plats. Inom området finns även en urnlund. I det fortsatta bruket av området bör den plan som finns för områdets utformning följas. Kvarter C och D Området togs i bruk 1904. i kvarter D finns rester efter ett linjegravssystem från 1928-1945. Linjegravsområdet visar det gravskick som var vanlig vid 1900-talets början. Här begravdes människor i den ordning de avled och fick oftast en enkel vård. Längs mittgången mellan kvarteren fanns familjegravar. Området har ett högt kulturhistoriskt värde som tydlig representant för ett tidigare vanligt gravskick. Här finns också ett socialhistoriskt värde då det berättar om sociala skillnader i samhället. Det är viktigt att till exempel en sammanhängande rad linjevårdarna får stå kvar för att minna om en nu försvunnen begravningstradition. Kvarter E - H Kvarteren runt om kyrkan är den äldsta delen av kyrkogården och här finns också de äldsta vårdarna bevarade. Kvarteren E-H har under 1800- talet och 1900-talets början utgjort område för familjegravar för samhällets övre skikt. Här finns familjegravar tillhörande några av de mer prominenta familjerna i socknen. Under en längre period var området belagt med grus och flera av gravplatserna omgärdade av stenramar eller pollare och kättingar. Vanligt var också omgärdning av häck eller markering med gravkulle. Efter ett beslut på 1960-talet togs i stort sätt alla gravplatsomgärdningar bort och ytorna såddes in med gräs. Idag finns endast en gravplats med omgärdning kvar. De fyra kvarteren rymmer idag många olika typer av vårdar, men karaktäristiskt är framförallt de många äldre höga vårdarna och den stora blandningen av äldre vårdar. Kvarteren har sammantaget ett högt kulturhistoriskt värde och en stark koppling till socknens historia. Ett relativt stort antal vårdar har också ett kulturhistoriskt värde på grund av utformning, ålder eller person- eller lokalhistorisk anknytning. Samtliga äldre vårdar bör bevaras på plats även då gravrätten gått ut. Nya vårdar bör anpassas i storlek och utformning till områdets karaktär. Det sista bevarade gjutjärnsstaketet bör vårdas och dess yta bör även fortsättningsvis vara belagd med grus. Vårdarna av gjutjärn ska föras in på församlingens inventarieförteckning tillsammans vården från 1700-talet och de äldsta vårdarna från 1800-talets början och mitt. Kvarter I och K, Nya delen Nya kyrkogården anlades i slutet av 1990-talet. Området har en för tiden typisk utformning med en mjukare plan än de äldre delarna av kyrkogården. Bland gravvårdarna märks än större frihet i utformningen än under 1900-talets andra hälft. I det fortsatta bruket av området bör den plan som finns för områdets utformning följas. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET På Ljungby kyrkogård har människor begravts under lång tid. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. De enstaka gravvårdarna och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om personoch/ eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. På Ljungby kyrkogård förekommer titlar såsom exempelvis häradshövdingen, kontraktsprosten, hemmansägaren, biskopen, stationsmästaren, mjölkbedömaren, kvarnägaren och skomakaren vilka alla vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Gårds- bynamn finns angivet på övervägande delen av vårdar oavsett ålder. Ljungby kyrkogård har rötter sedan medeltiden. Tre större utvidgningar på 1900-talet har givit dagens omfattning. På den gamla kyrkogården finns något av karaktären bevarad sedan 1800- talet med de äldre, i vissa fall monumentala, vårdarna i kvarter E-H. I kvarter G söder om kyrkan finns kyrkogårdens enda gravplats med omgärdning, i form av ett gjutjärnsstaket bevarat. Speciellt på den gamla delen finns kulturhistoriska värden som förknippas med konsthistoria och lokalhistoria. Delar av övriga kvarter visar rester av gravvårdskaraktär från 1900-talets början med ofta klassicerande vårdar i olika utförande. De enkla linjegravssystemen, som under lång tid var utmärkande för kyrkogårdarna, har ofta blivit styvmoderligt behandlade. Linjegravarna visar dock på sociala skillnader i samhället och har ett socialhistoriskt värde. På Ljungby kyrkogård finns enstaka rester av linjegravssystem. I den fortsatta skötseln av kyrkogården bör man vara uppmärksam på bevarandet av företeelsen. I många av de enstaka gravvårdarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata. Det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde om socialhistoriskt eller stilhistoriskt värde. På Ljungby kyrkogård finns en vård från slutet av 1700-talet samt ett antal vårdar från början och mitten av 1800-talet som alla långsiktigt ska bevaras. Det gäller även gjutjärnskors och vården med gjutjärnsurnan, liksom de riktigt ålderdomliga kalkstenshällarna. Samtliga dessa vårdar bör föras in på församlingens inventarieförteckning. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: • Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling. • Ljungby kyrkomiljö har en lång tradition, med rötter i medeltiden, som religiöst centrum och samlingsplats i socknen. Kyrkogården utgör ett samhällshistoriskt och pedagogiskt värdefullt tidsdokument. • På Ljungby kyrkogård finns exempel på vårdar från 1700-talet och fram till idag. Flera av gravvårdarna har ett person- eller lokalhistoriskt värde som berättar om Ljunbyholms historia. |
