Stäng fönster Kalmar kn, RYSSBY KYRKA 1:1 RYSSBY KYRKA
Anläggning - Värdering
| RYSSBY KYRKA | |
| 6/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter/områden Kvarter I och II Kvarteren utgjordes under en period vid mitten av 1900-talet av grusgravar som låg som en ram runt om kvarteren. Gravplatserna omgärdades då av stenramar, kedjor och låga buskar. Inne i kvarteren kan det ha varit linjegravar. En omläggning av kvarteren måste skett på 1980- 90-talen. De äldsta vårdarna finns idag längs kanterna i väster och öster samt precis öster om koret. Det är vanligen höga stående vårdar av svart eller grå granit men även ett flertal kalkstensvårdar både stående och liggande hällar. Sju vårdar finns kvar sedan 1800-talet. Flera platser är tomma och vårdarna har tagits bort och platserna upplåts på nytt. Hos de enskilda gravvårdarna finns personhistoriska och lokalhistoriska värden att värna. Kvarter III och IV Kvarteret har en struktur med mer påkostade familjegravar som en ram runt de bägge kvarteren. De inre områdena har sedan används som linjegravsområden sedan början av 1920- talet och fram till mitten av 1900-talet. Detta är tidstypiskt för 1900-talets första årtionden. Ett splittrat grusgravsområde finns strax norr om kyrkans vapenhus. Sammanhängande delar av linjegravsområdet bör bevaras dels för att visa kvarterens ursprungliga struktur, dels som exempel på en begravningstradition som idag är borta. Grusgravsområdet skall ses över och bevaras då också det utgör en länk till kyrkogårdens historia. I skillnaden mellan de påkostade familjevårdarna och de enkla linjegravvårdarna finns också socialhistoriska värden att tillvarata. Då det finns många tomma platser och ”oanvända områden” skulle man kunna se över det kommande bruket av hela kvarter III och IV. Det är viktigt för kyrkogårdens karaktär att behålla den struktur som finns. Kvarter V – VIII Kvarter V-VIII tillkom som en utvidgning av kyrkogården norr ut i mitten av 1900-talet. Området har delvis annorlunda karaktär med mer grönska än den övriga kyrkogården. Urngravar och minneslund är inslag som är typiska för det sena 1900-talets kyrkogårdar. Gravvårdarna i området är tidstypiska till sin karaktär. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Ryssby kyrka ligger mitt i byn mellan två vattendrag. Den ligger i ett relativt kuperat landskap som består omväxlande av åker och skogsmark. Öster om kyrkan sträcker sig den tidigare landsvägen mellan Kalmar och Stockholm. På Ryssby kyrkogård har sockenborna begravts sedan medeltiden men kyrkogården präglas idag av de stora förändringar som gjorts under 1900-talets sista decennier. Länge utgjordes hela kyrkogården av ytan runt om kyrkan. En större utvidgning utfördes i norr på 1950-talet och kyrkogårdsytan har på så vis nästan fördubblats under 1900-talet. Kyrkogården rymmer idag spår från 1800-talets mitt och framåt, men är främst en produkt av 1900-talets användning. De grusgravsområden som fanns åtminstone under sent 1800-tal och 1900-talets första decennier såddes igen 1960-70-talen. Då togs också omgärdningar i form av stenramar, häckar och staket bort, liksom det tidigare så vanliga murgrönskullarna. Spår av denna förändring kan anas men endast enstaka gravplatser har fortfarande smides/gjutjärnsstaket och grusade gravplatser. På norra sidan finns ett område där gravplatserna fortfarande inramas av boxbomshäckar, stenramar eller staket och där gravytorna är belagda med grus. Området utgör en länk till kyrkogårdens utvecklingshistoria och bör bevaras. En vandring över kyrkogården berättar om olika synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och ibland om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/by-/gårdsnamn och titlar. På Ryssby kyrkogård är hemmansägare och lantbrukare de vanligaste titlarna. Andra som förekommer är nämndemannen, mästerlotsen, stationsmästaren vid SJ, häradsdomaren, skepparen, elektrikern, överstelöjtnanten, garvfabrikören, bankkassören, fiskaren, friherrinnan, rusthållaren, slaktarmästaren, fyrmästaren, sy och vävnadsläraren, distriktsveterinären, kronojägaren, och ryttmästaren vittnar alla om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Många titlar visar på närheten till havet och dess näringar. Gård- eller bynamn finns angivet på majoriteten av vårdar. Som i så många andra landsortssocknar har det här varit viktigt att tala om vilken del av socknen man kallat sitt hem. Antalet gravstenar från 1800-talet och det tidiga 1900-talet är relativt många. Samtliga vårdar från 1800-talets mitt och äldre ska föras in på församlingens inventarieförteckning. Här gäller det framförallt de två kalkstensvårdarna. Även gjutjärnsvårdarna och smides/gjutjärnsstaketet ska föras in på inventarieförteckningen och vårdas såsom kyrkliga inventarier. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar byts ut och att gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika kyrkogårdsdelarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: • Ryssby kyrka och kyrkogård utgör en viktig plats i byn. Här har socknens religiösa centrum funnits under en lång sammanhängande tid. • Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling. |
