Stäng fönster Mark kn, TOSTARED 4:1 TOSTAREDS KYRKA
Anläggning - Värdering
| TOSTAREDS KYRKA | |
| 12/6/05 |
| Motivering |
|---|
|
TOSTAREDS KYRKA ligger i byn Tostareds Stom på en höjdsträckning en knapp kilometer från sjön Lyngerns södra strand. Kyrkogården inhägnas av kallmurade stenmurar, som omlades på 1870-talet samtidigt som en trädkrans planterades. År 1886 uppsattes fyra grindstolpar av huggen granit samt grindar av smidesjärn i den norra kyrkogårdsmuren. I kyrkogårdens nordöstra hörn finns en välbevarad rödmålad ekonomibyggnad. Kyrkan uppfördes av trä under första hälften av 1500-talet. Långhuset utgörs av ektimring och dendrokronologiska undersökningar av timret visar att det är fällt 1540. Vid en ombyggnad 1721 fick koret sin nuvarande tresidiga form, typiskt för Västsverige. Det breda tornet med smalare överbyggnad tillkom 1824 och byggmästare var Pehr Nilsson från Erikstorp i Bollebygd, från den kända byggmästarsläkten från Sandhult. Delar av träpanelen är från 1800-talet med smidd spik och har tillsammans med fönsteromfattningar, listverk och andra fasaddetaljer kulturhistoriska värden. Karaktär åt exteriören ger det kraftiga tornet. Kyrkorummet har en tydligt nyklassicistisk karaktär med rundbågiga fönster, välvt tak och tresidigt kor. Till 1800-talets kyrkorum hör också bänkinredningen, ombyggd vid en renovering 1975-76, men med bibehållande av äldre gavlar. Den äldre bemålningen utgör ett äldre tidsskikt. Altartavlan och predikstolen är 1600-talsarbeten och utgör tillsammans med målningarna på läktarbröstningen och den norra långhusväggen, sannolikt utförda under 1600-talet eller tidigare, ett eget tidsskikt. Baron Carl Bennet, från den närbelägna lantegendomen Äskekärr, lät 1864 på södra sidan om koret uppföra en privat loge, som efter hans död användes som sakristia, detta vid en tid då sådana arrangemang började tillhöra ovanligheterna. Den norra sakristian tillkom vid en renovering 1931. För att återknyta till kyrkans äldre ursprung återinsattes då kyrkans medeltida dopfunt, en s k Starrkärrsfunt från 1250-talet, i kyrkorummet. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkogårdens murar, smidesgrindar, trappor, trädrader och ekonomibyggnad. - Den välbevarade exteriören. - Predikstolen och altaruppsatsen. - Målningarna på läktarbröstningen och på norra långhusväggen. - Den medeltida dopfunten. |
