Stäng fönster Kalmar kn, FÖRLÖSA KYRKA 1:1 FÖRLÖSA KYRKA
Anläggning - Värdering
| FÖRLÖSA KYRKA | |
| 1/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter/områden: Kvarter 1-7 Kvarteren har brukats sedan nya kyrkan uppfördes. De äldsta gravvårdarna är från mitten och slutet av 1800-talet och utgör idag viktiga delar av kyrkogårdens historia och karaktär. De grusbelagda gravplatserna, i kvarter 5, med omgärdningar som finns kvar berättar om kyrkogårdens historia och bör därför bevaras. Hos flera av de äldre gravvårdarna finns hantverksmässiga, konsthistoriska och lokalhistoriska värden. Kulturhistoriskt intressanta är de gravvårdar som anger den dödes yrkestitel. Dessa berättar om innevånarna i socknen och vilka näringar, yrken m.m. som funnits. Gravvårdarna från 1800-talets mitt samt vårdarna av gjutjärn, och gjutjärnskedjan som finns i kvarteren ska införas på inventarieförteckningen och då gravrätten upphört vårdas av församlingen. Kvarter 8-10 Kyrkans södra sida har sannolikt sedan medeltiden använts som begravningsyta. Ett fåtal gravvårdar från slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal är de äldsta bevarade i kvarteren. Kvarteren har dock brukats kontinuerligt under hela 1900-talet vilket avspeglas i sammansättningen av gravvårdar. I det fortsatta bruket av kvarteret är det värdefullt att bevara vårdar från olika tidsperioder som speglar kvarterets historia. Det gäller i synnerhet de äldre gravvårdarna. Kulturhistoriskt intressanta är de gravvårdar som anger den dödes yrkestitel. Dessa berättar om innevånarna i socknen och vilka näringar, yrken m.m. som funnits. De enstaka bevarade linjegravvårdarna berättar om en tidigare vanlig gravform och har ett socialhistoriskt värde i kontrast till de mera påkostade gravvårdarna. Ett urval av linjegravvårdar bör långsiktigt bevaras. Kvarter 11-13 Kvarteren anlades under 1990-talet och har getts en något friare utformning än kvarteren på den gamla delen. Det märks inte minst i utformningen av gravvårdarna och gravplatsernas utsmyckningar. I det fortsatta bruket av området bör man följa den plan som gjorts för området. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET På Förlösa kyrkogård har människor begravts sedan medeltiden. På dagens kyrkogård är det dock inga spår från den tidigaste tiden utan där speglas främst 1800-talets slut och 1900-talet. En vandring över kyrkogården berättar om olika synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/by-/gårdsnamn och titlar. På Förlösa kyrkogård är hemmansägare och lantbrukare de vanligaste titlarna. Andra som förekommer är till exempel sadelmakaren, prosten, åldermannen, skomakarmästaren, mjölnaren, kontrollassistenten, toffelmakaren, skolsköterskan, lärarinnan, riksdagsmannen, nämndemannen och skogsvaktaren. De vittnar alla om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Gård- eller bynamn finns angivet på majoriteten av vårdarna. Som i så många andra landsortssocknar har det här varit viktigt att tala om vilken del av socknen man kallat sitt hem. Den nuvarande kyrkogården nyanlades i samband med att kyrkan uppfördes på 1850-talet. Tidigare hade kyrkan legat på den nuvarande södra eller västra delen av kyrkogården. År1884 utvidgades kyrkogården åt norr, nordväst och öster. Nästan hundra år senare, 1982, utvidgades kyrkogården ytterligare åt norr och det var då den nya delen, kvarter 11-13, tillkom. Minneslunden anlades cirka 10 år senare, 1993 i östra delen av den nya delen. Kyrkogården rymmer idag spår från 1800-talets mitt och framåt, men är främst en produkt av 1900-talets användning. Hela kyrkogården har brukats kontinuerligt vilket har skapat en kyrkogård där gammalt och nytt möts. Största delen av de grusgravar som fanns under 1900- talets första decennier såddes igen under 1970-talet och framåt. Då togs också omgärdningar i form av stenramar, häckar och staket bort. En liten del av ett grusgravsområde har sparats i kvarter 5 och utgör idag en viktig del av kyrkogårdens historia. I många av de enstaka gravvårdarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata. Det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt eller konsthistoriskt värde. Längst kyrkogårdsmuren i öster finns en rad av vårdar från 1800-talet bevarade på ursprunglig plats. Dessa bör också bevaras på plats. Antalet gravvårdar i övrigt från 1800-talet och det tidiga 1900-talet är relativt litet. I kvarter 9 på kyrkans södra sida kan man bitvis urskilja rester av ett linjegravsområde. Linjegravsvårdarna har ett socialhistoriskt värde då de visar på sociala skillnader i samhället. Gravvårdarna från 1800-talets mitt och äldre samt de av gjutjärn skall föras in på församlingens inventarieförteckning. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar byts ut och att gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika kyrkogårdsdelarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: • Förlösa kyrkomiljö har en lång tradition som religiöst centrum och samlingsplats i socknen. Kyrkogården utgör ett samhällshistoriskt och pedagogiskt värdefullt tidsdokument. • Förlösa kyrkogård tillsammans med kyrka, sockenmagasin och näraliggande bebyggelse utgör en värdefull kulturmiljö. • Kvarter 5, grusgravsområdet, utgör en viktig länk till tidigare begravningstraditioner • Kulturhistoriskt värdefullt och viktigt för upplevelsen är omgärdande stenmurar och trädkransen. |
