Stäng fönster Kalmar kn, KLÄCKEBERGA KYRKA 1:1 KLÄCKEBERGA KYRKA
Anläggning - Värdering
| KLÄCKEBERGA KYRKA | |
| 10/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter/områden: Kvarter Skansen, Klockstapeln och Kyrkan Kyrkogården har brukats kontinuerligt under en lång tid och gravvårdar har med tiden bytts ut vilket givit en provkarta på vårdar från mitten av 1800-talet fram till idag. Flertalet av de äldsta gravvårdarna finns öster om koret och intill klockstapeln. De kvarvarande gravvårdarna från 1800-talet samt senare gravvårdar med omgärdningar och murgrönekullar ska bevaras på plats även då gravrätten har gått ut. Gravvårdar från 1800-talets mitt samt de av gjutjärn och metall bör föras in på inventarieförteckningen. Nya delen Nya delen anlades i två etapper under början av 1980-talet och med minneslunden under tidigt 1990-tal. Kyrkogården planlades med gräsytor med raka grusade gångar emellan. Här finns ett speciellt område för urngravar samt minneslunden. Karaktären är typisk för nyanlagda kyrkogårdar under det sena 1900-talet. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Kläckeberga kyrka och kyrkogård ligger vackert i odlingslandskapet på en liten höjd och syns vida i landskapet. Kyrkan, klockstapeln, vallmuren och trädkransen men även den gamla skolbyggnaden och f d fattighuset hör till den sammantaget värdefulla kulturmiljön. På Kläckeberga kyrkogård har sockenborna begravts sedan medeltiden men rymmer idag mest spåren efter 1900-talets brukande. En vandring över kyrkogården berättar om olika synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och ibland om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/by-/gårdsnamn och titlar. På Kläckeberga kyrkogård är lantbrukare den vanligaste titeln. Andra som förekommer såsom fiskare, f d båtsman, murarmästare, tegelbruksarbetare, byggnadsingenjör, slöjdare, snickare, verkmästare, agronom, trafikbilägare, trädgårdsmästare, rättare och nämndeman vittnar alla om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Gård- eller bynamn finns angivet på majoriteten av vårdar. Som i så många andra landsortssocknar har det här varit viktigt att tala om vilken del av socknen man kallat sitt hem. Länge utgjordes hela kyrkogården av ytan runt om kyrkan. En större utvidgning utfördes i norr på 1980-talet. Kyrkogårdsytan har på så vis mer än fördubblats under 1900-talets sista decennier. Kyrkogården rymmer idag spår från 1800-talets mitt och framåt, men är främst en produkt av 1900-talets användning. De grusgravsområden som fanns, åtminstone under sent 1800-tal och 1900-talets första decennier, såddes igen på 1950-70-talen. Då togs också omgärdningar i form av stenramar, häckar och staket bort, liksom de tidigare så vanliga murgrönskullarna. Spår av denna förändring kan anas men endast en gravplats har kvar sin omgärdning i form av pollare och kätting. En gravplats omgärdas av ett stenstaket och ett fåtal murgrönskullar finns kvar på kyrkogården. Dessa spår utgör en länk till kyrkogårdens utvecklingshistoria. Hur materialval och utformningen av gravvårdar har varierat under olika tider illustreras av kyrkogårdens gravvårdar. Detta gör att vårdarna kan ha ett konsthistoriskt värde och ibland också ett hantverksmässigt värde. Hela kyrkogården har brukats kontinuerligt vilket har skapat en kyrkogård där gammalt och nytt möts. De vårdar som är från mitten av 1800-talet och äldre ska upptas på församlingens inventarieförteckning. Detta gäller även de vårdar av gjutjärn och metall som finns på kyrkogården. Flera för bygden betydelsefulla personer är begravda på kyrkogården. Vårdarna , enskilda sådana, kan också ha person och lokalhistoriskt värde. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar byts ut och att gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika kyrkogårdsdelarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: • Kläckeberga kyrkomiljö har en lång tradition som religiöst centrum och samlingsplats i socknen. Kyrkogården utgör ett samhällshistoriskt och pedagogiskt värdefullt tidsdokument. • På Kläckeberga gamla kyrkogård finns ett mindre antal äldre gravvårdar av olika material och utförande som ger en god överblick över utformningen av gravvårdar från slutet av 1800- talet fram till idag. • Kläckeberga gamla kyrkogård utgör ett gott exempel på en mindre landsortskyrkogård vars ålderdomliga intryck förstärks av kyrkan, klockstapeln och vallmuren. |
