Stäng fönster Mörbylånga kn, GRÄSGÅRDS KYRKA 1:1 GRÄSGÅRDS KYRKA
Anläggning - Värdering
| GRÄSGÅRDS KYRKA | |
| 10/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter/områden Kvarter GS Kvarteret har en tydlig karaktär av ett burget område med många påkostade vårdar. Områdets struktur är idag starkt förenklad men har sina rötter i det tidiga 1900-talets rika kyrkogårdskultur präglad av krattade grusytor och omsorgsfullt tuktade infattningshäckar. I jämförelse med kvarteret på norrsidan av kyrkan där vårdarna inte är lika ståtliga tydliggörs de olika ekonomiska förutsättningarna för socknens invånare i äldre tider. I detta faktum ligger ett socialhistoriskt värde. Av vårdarna lägger man särskilt märke till de höga svarta granitstenarna från tidigt 1900-tal. I kvarteret finns även några få äldre vårdar av kalksten, av vilka särskilt gravtumban över kyrkoherden Donner bör nämnas. Kalkstensvårdarna bör tillsammans med gjutjärnskorset föras upp på församlingens inventarieförteckning. Många av vårdarna bär på person- och lokalhistoriska värden både genom titlar på stenen men också genom minnet av personen som är begravd under vården. Kvarter GN Kvarteret har en enklare karaktär med mindre vårdar än det på södra sidan. Detta visar på att norrsidan ofta sågs som den mindre statusfyllda sidan att bli begravd på. Genom att denna företeelse så tydligt syns har kvarteret ett socialhistoriskt värde. Strukturen med större familjevårdar utmed kyrkogårdens ytterkanter är också vanlig på många kyrkogårdar under nästan en hundraårsperiod, från 1850 till strax före 1950. Hos enskilda gravvårdar finns också lokal- och personhistoriska värden att värna dels genom de titlar som finns angivna, dels genom den kunskap som finns om en del av de gravsatta. Den äldre kalkstensvården i kvarterets östra del bör tillsammans med kalkstensvårdarna som står sekundärt uppställda utmed den norra kyrkogårdsmuren föras upp på församlingens inventarieförteckning. Kvarter E, F och NKU Kvarteret har ett kulturhistoriskt värde som ett välbevarat exempel på 1900-talets moderna utformning av kyrkogården. Gräsgård är ett relativt tidigt exempel på en stil som kom att bli den förhärskande under flera decennier. Det monumentala kalkstenskorset i minneslunden har både konstnärliga och hantverksmässiga värden. Detsamma gäller för tumban i kvarter NKU. Hos enskilda gravvårdar finns också lokal- och personhistoriska värden att värna dels genom de titlar som finns angivna, dels genom den kunskap som finns om de gravsatta. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Gräsgårds kyrkogård ligger på Ölands östra sida. De förhistoriska lämningarna på orten vittnar om att platsen varit ett centrum under lång tid. Kyrkogården anlades när den första kyrkan byggdes på 1100-talet. Under sent 1700-tal eller tidigt 1800-tal utvidgades troligen kyrkogården åt norr. Ytterligare en utökning gjordes omkring 1950 åt väster. Under 1900-talet har kyrkogården genomgått ytterligare förändringar. Gravvårdarna har placerats i raka rader och gravplatsomgärdningar, grusbelagda ytor har nästan helt försvunnit och området har såtts in med gräs. Detta var en utveckling som många kyrkogårdar genomgick från 1960-talet och framåt. Eftersom Gräsgårds kyrkogård använts under lång tid finns här en blandning av gravvårdar och gravplatsutsmyckningar som berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner och synen på döden. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, gårds- och bynamn samt titlar. De vanligaste titlarna är lantbrukare och hemmansägare. Den dödes hemort finns angivet på det stora flertalet vårdar. Kalkstensvårdarna från sent 1800-tal, gravhällen från 1600-talet, tumban från 1700-talet samt gjutjärnskorset är särskilt kulturhistoriskt värdefulla. På Gräsgårds kyrkogård finns flera ålderdomliga inslag utöver de enskilda gravvårdarna som är både karaktärsskapande och kulturhistoriskt värdefulla. De viktigaste exemplen är kyrkogårdsmuren med klivstätta och smidesgrindar, byggnaden i kyrkogårdens nordöstra hörn och den ståtliga trädkransen av högresta askar. Alla dessa företeelser bidrar till upplevelsen av platsen. Kyrkan och kyrkogården bildar tillsammans med omgivande bebyggelse i form av bl.a. prästgården och skolan en värdefull kulturmiljö som visar på platsens betydelse i socknen. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från olika tider. Sammanfattningsvis: • Gräsgårds kyrka och kyrkogård utgör ett administrativt och religiöst i centrum i socknen med rötterna i järnåldern. • I kyrkogårdsmiljön finns flera ålderdomliga anläggningar som kyrkogårdsmuren, klivstättorna, smidesgrindarna och boden. • Bland gravvårdarna på Gräsgårds kyrkogård finns exempel på vårdar från 1600-talet fram till idag. |
