Stäng fönster Mörbylånga kn, KASTLÖSA KYRKA 1:1 KASTLÖSA KYRKA
Anläggning - Värdering
| KASTLÖSA KYRKA | |
| 6/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
Kulturhistorisk bedömning av enskilda kvarter/områden Kvarter A och D Den södra delen av kyrkogården har efter arkeologiska fynd visat sig använts för begravningar sedan medeltiden. Spår finns idag bevarade från 1800-talets första hälft och framåt. Störst antal vårdar finns idag från 1800-, 1910-20- samt 1960-80-talen. Detta ger en blandning av gravvårdar, av gammalt och nytt. Många av gravplatserna har använts av samma familj under mycket lång tid. I det fortsatta brukandet av kvarteren bör man beakta att gravvårdar från alla olika tidsperioder långsiktigt bevaras på plats. Vårdarna av gjutjärn ska föras in på församlingens inventarieförteckning och då gravrätten gått ut vårdas av församlingen. För karaktären av kvarteret är det också viktigt att höga, äldre gravvårdarna i möjligaste mån får stå kvar på plats. Kvarter E- H Norra delen av Kastlösa kyrkogård har spår från 1850-talet och framåt men dagens kyrkogård är främst en produkt av de förändringar som gjordes i mitten av 1900-talet. Under en period i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet hade en del gravplatserna omgärdningar i form av låga häckar och staket och flertalet av gravplatserna var beväxta med murgröna men detta togs bort under 1950-talet. Vårdarna från 1800-talets mitt bör bevaras på plats och föras in på församlingens inventarieförteckning. Det gäller även gjutjärnskorsen och urnan av gjutjärn. På vårdarna är det flest lantbrukare men flera titlar pekar också på Kastlösa sockens närhet till havet. Genom titlarna berättas en del av socknens historia. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Kastlösa kyrka och kyrkogård ligger i norra delen av Kastlösa by intill den västra landsvägen. Söder om kyrkan ligger den gamla prästgården. Platsen har redan i förkristen tid använts för begravningar vilket fynd av hällkistor inne på kyrkogården visar. Den första kristna kyrkogården bör ha anlagts i samband med att den första kyrkan byggdes på platsen men av den medeltida kyrkogården finns det inte idag några tydliga spår. Att kyrkogården har brukats kontinuerligt under en så lång tid har skapat en blandning av många olika tidsepoker. På Kastlösa kyrkogård har så långt tillbaka som vi vet haft samma utbredning och här har sockenborna begravts sedan slutet av 1100-talet. Eftersom Kastlösa kyrkogård använts under lång tid finns här en blandning av gravvårdar som berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och sorgearbetet i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånge om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, gårds- och bynamn samt titlar. De vanligaste titlarna är lantbrukare. Flera av titlarna visar på arbetsuppgifter som har med kyrkans arbete att göra men även på havet och dess betydelse för Kastlösaborna. Den dödes hemort finns angivet på det stora flertalet vårdar. Kyrkogården är en väl sammanhängande miljö flera ålderdomliga inslag till exempel kyrkogårdsmuren och smidesgrindarna från 1856 samt trädkransen. Kyrkan och kyrkogården bildar tillsammans med omgivande bebyggelse i form av bland annat prästgården en värdefull kulturmiljö som visar på platsens betydelse i socknen. På kyrkogården finns spår av den långa kontinuiteten på platsen i form av äldre vårdar. Här finns ett antal vårdar från 1800-talets mitt och äldre samt vårdar av gjutjärn som ska föras in på församlingens inventarieförteckning. Kyrkan, materialhuset, kyrkogårdsmuren och prästgården ger sammantaget en värdefull kulturmiljö. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar byts ut och att gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika kyrkogårdsdelarnas karaktär och gravvårdar från alla tider. • Kyrkan, kyrkogården, materialhuset och smidesgrindarna utgör tillsammans en värdefull kulturmiljö som vittnar om platsens betydelse som kyrkligt centrum i bygden. • Flera av gravvårdarna har ett person- eller lokalhistoriskt värde som berättar om Kastlösas historia • Bland gravvårdarna på Kastlösas kyrkogård finns exempel på vårdar från tidigt 1800- tal fram till idag. |
