Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mörbylånga kn, STENÅSA KYRKA 1:1 STENÅSA KYRKA

 Anläggning - Värdering

STENÅSA KYRKA
7/1/06
Motivering
Kulturhistorisk bedömning av gravkvarteren A-D
Stenåsa kyrkogård präglas idag av de förändringar som gjorts under 1900-talet då hela
kyrkogården har såtts in med gräs, omgärdningar kring gravplatser har tagits bort och
gravkullar jämnats ut. Gravvårdarna speglar hur utformningen har förändrats från slutet av
1800-talet fram till idag. Ett lokalt särdrag för Öland är förekomsten av vårdar av kalksten.
Hos flera av vårdarna finns lokal- och personhistoriska värden t.ex. genom yrkestitlar och
bynamn.


KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET
Stenåsa kyrka och kyrkogård ligger på Ölands östra sida utmed vägen mellan Föra och
Ottenby. En kyrkogård anlades troligen redan då den första träkyrkan byggdes på 1000-talet.
Om den kyrkogård vi idag ser är den samma till ytan som under medeltiden går inte att utläsa.
Det är dock inte känt att kyrkogården ska ha utvidgats. Fotografier visar att en omläggning av
kyrkogården måste ha gjorts mellan 1935 och 1956. Då placerade gravvårdarna i raka rader,
en del fristående och en del ryggställda med häckar emellan. Flera av de gravkullar överväxta
med murgröna som fanns jämnade ut. Efter 1956 har grusbelagda ytor sått in med gräs och
gravplatsomgärdningar tagits bort. Detta var en typ av förändring, som var mycket vanlig på
våra kyrkogårdar, gjordes för att rationalisera skötseln med moderna gräsklippare och mindre
personal. De båda förändringar som gjorts under 1900-talet präglar idag kyrkogården.

Stenåsa kyrkogård har använts under lång tid men här finns få spår av äldre tiders
begravningstraditioner. Kyrkogårdens äldsta vård är från 1874. Från denna tid fram till idag
finns en blandning av gravvårdar som berättar om skiftande synsätt när det gäller
begravningstraditioner och synen på döden. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar
om skiftande ideal. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i
form av personnamn, gårds- och bynamn samt titlar. De vanligaste titlarna är lantbrukare och
hemmansägare. Den dödes hemort finns angiven på det stora flertalet vårdar. Gravvårdar från
1800-talets slut och äldre ska föras in på församlingens inventarieförteckning.

Kyrkogården är en väl sammanhängande miljö omgiven av en bitvis nylagd kyrkogårdsmur.
Kyrkan och kyrkogården bildar tillsammans med omgivande bebyggelse i form av bl.a. en
värdefull kulturmiljö som visar på platsens betydelse i socknen.

På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får
ny ägare. Det är dock viktigt att man iden långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på
att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från olika tider.

Sammanfattningsvis:
• Stenåsa kyrka och kyrkogård utgör ett administrativt och religiöst i centrum i socknen
med rötterna i medeltiden.
• Gravvårdarnas inskriptioner berättar om socknens utveckling från slutet av 1800-talet
fram till idag.