Stäng fönster Nybro kn, KRISTVALLA KYRKA 1:1 KRISTVALLA KYRKA
Anläggning - Värdering
| Kristvalla Kyrka, KRISTVALLA KYRKA | |
| 1/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A, D och H I kvarteren A, D och H finns flera av Kristvalla kyrkogårds äldsta gravvårdar. Trots att gravsättningar har gjorts under slutet av 1900-talet så har kvarteren behållit mycket av sin ålderdomliga karaktär. Till detta bidrar de ålderdomliga gravvårdarna och den delvis oregelbundna placeringen av gravvårdarna. Den sistnämnda har dock till viss del uppkommit i och med att gravvårdar plockats bort. I det fortsatta bruket av dessa kvarter är det önskvärt att försöka bevara den ålderdomliga karaktären t.ex. genom att nya gravvårdar anpassas till de äldre. Hos flera av de äldre gravvårdarna finns såväl personhistoriska som lokalhistoriska värden. Den trävård som står i kvarter A ska vårdas så att dess livslängd förlängs så långt möjligt. Trävårdar var under 1800-talet och tidigt 1900-talet mycket vanliga på våra kyrkogårdar. De som finns bevarade minner om ett gravskick som idag är borta. Gravplatser som är belagda med grus eller omgärdade på olika sätt bör också de bevaras som rester av en tradition som tidigare var vanlig på Kristvalla kyrkogård. Kvarter B och C Kvarter B och C tillhör de äldsta områdena på Kristvalla kyrkogård och här finns bl.a. kyrkogårdens äldsta bevarade gravvård. Området med de påkostade köpegravvårdarna ger platsen en ålderdomlig karaktär. Hos flera av dessa gravvårdar finns såväl hantverksmässiga som lokalhistoriska värden. I relation till de mindre gravarna i kvarter C finns också ett socialhistoriskt värde som visar hur olika samhällsgruppers gravtraditioner sett ut. Gravplatsernas utsmyckningar i form av omgärdningar och grusbeläggning är viktiga för upplevelsen av platsen och bör bevaras. Gjutjärnsvården, smidesvårdarna och smidesstaketet ska införas på församlingens inventarieförteckning och, i de fall gravrätten upphört, vårdas av församlingen. Detta gäller även gravvårdar av sten från mitten av 1800-talet. I det fortsatta bruket av kvarteren är det viktigt att bevara deras karaktär. Nya gravvårdar bör därför anpassas till befintliga vårdars utseende. Kvarter E och G Linjegravsområden fanns förr på de flesta av våra kyrkogårdar. De var områden avsatt för dem som inte hade råd att köpa sig en egen gravplats. Idag har många av de här områdena försvunnit. På Kristvalla kyrkogård finns ett sammanhängande område som brukats från 1937 till mitten av 1970-talet. Att, som i kvarter G, placera köpegravar i linjegravsområdets ytterkanter var vanligt. Linjegravarna har i relation till köpegravarna i anslutning till dem och på andra platser på kyrkogården ett högt socialhistoriskt värde. De visar också på en begravningstradition som idag är borta. I det fortsatta brukandet av området är det önskvärt att kvarterets karaktär bevaras både vad gäller kvarterets struktur och gravvårdarnas utformning. Kvarter F, J och K Kvarteren F och K hör till de moderna kvarter som tillförts kyrkgården under 1900-talet. Kvarter J är ett äldre kvarter som under 1900-talet genomgått en omläggning. Flera av gravplatserna i kvarter F och J har tidigare varit belagda med grus och omgärdade. Idag vittnar de bevarade resterna av buxbomshäckar om detta. Denna form av gravutsmyckning var tidigare vanlig på våra svenska kyrkogårdar. De kvarvarande buxbomshäckarna bör därför vårdas som viktiga ledtrådar till kyrkogårdens historia. För samtliga kvarter är det viktigt att ta tillvara på kvarterens särdrag i det fortsatt bruket av områdena. Flera av gravvårdarna har såväl personhistoriska som lokalhistoriska värden. Enstaka gravvårdar har också hantverksmässiga värden. Det gäller främst de äldre gravvårdarna i kvarter J. De båda gjutjärnskorsen ska införas på församlingens inventarieförteckning och vårdas av församlingen. Detta gäller även de gravvårdar som är från mitten av 1800-talet. KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET På Kristvalla kyrkogård har människor begravts under lång tid. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enskilda gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om personoch/ eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar. Gravvårdar på Kristvalla kyrkogård rymmer titlar som t.ex. kyrkoherde, hemmansägare, lantbrukare, nämndeman, skräddarmästare, mjölnare, åkare , gästgivare och byggmästare vilka alla vittnar om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Ortnamn finns angivet på ett stort antal vårdar. Till kyrkomiljön i Kristvalla hör förutom kyrkan och kyrkogården även församlingshemmet och kyrkstallarna. Tillsammans skapar de en värdefull kulturmiljö som vittnar om att platsen har en lång historia som centrum i bygden. Den kyrkogård vi idag ser i Kristvalla har successivt vuxit fram under århundradena. Idag finns tre tidsskikt på kyrkogården, de äldre delarna, 1930-talets utvidgning och utvidgningen 1983. Kyrkogården rymmer flera olika stildrag men de olika perioderna och stilarna är oftast sammanhållna i de olika kvarteren. Viktiga för kyrkogårdens karaktär är stödmuren som omger kyrkogården, trädkransen av lind, lönn och alm, de knuthamlade almarna samt resterna av de buxbomshäckar som en gång utgjorde omgärdningar av flera av gravplatserna. Kristvalla kyrkogård karaktäriseras av en tydlig blandning av olika tider. Trots att kyrkogården genomgått flera förändringar så kan man se spåren av dessa på dagens kyrkogård. Flera av de höga, stående gravvårdarna är från 1800-talet och början av 1900-talet och bör bevaras på plats. Många av dem bär på lokalhistoriska värden och hos enstaka finns också hantverksmässiga värden. Vårdarna av smide och gjutjärn liksom staketet av smide ska föras in på församlingens inventarieförteckning tillsammans med gravvårdar från mitten av 1800-talet. De trävårdar som finns kvar ska vårdas så att deras livslängd förlängs så långt möjligt. Gravplatser som är belagda med grus och/eller omgärdade på olika sätt minner om en tidigare vanlig företeelse, och bör behålla sin utformning. Den tydliga uppdelningen mellan köpta och allmänna gravar som kan ses på kyrkogården har ett socialhistoriskt värde då det visar på sociala skillnader i samhället. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: • Kristvalla kyrkomiljö har en lång tradition som religiöst centrum och samlingsplats i socknen. Kyrkogården utgör ett samhällshistoriskt och pedagogiskt värdefullt tidsdokument. • Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som visar kyrkogårdens utveckling under slutet av 1800-talet och hela 1900-talet vilket blir en spegling av samhällsandan och synen på döden. |
