Stäng fönster Torsås kn, GULLABO KYRKA 1:1 GULLABO KYRKA
Anläggning - Värdering
| Gullabo Kyrka, GULLABO KYRKA | |
| 1/1/06 |
| Motivering |
|---|
|
Kvarter A, B, C och D Kvarteren A-D ingick i kyrkogården då den först togs i bruk på 1870-talet. Sedan dess har området brukats kontinuerligt. Den övergripande strukturen med kvartersindelning och mittgång är troligen bevarad sedan kyrkogården anlades. Kvarteren präglas idag av sin blandning av vårdar från 1800-talets slut till idag. Speciellt karaktärsgivande är de höga vårdarna från tiden kring sekelskiftet 1900, trots att de inte är så många. Ett mindre antal vårdar från kyrkogårdens första decennier är idag bevarade på kyrkogården. Några av dem har särskilt högt kulturhistorisk värde varför de bör föras in på inventarieförteckningen. Det gäller främst gjutjärnskorsen i kvarter A och B. I det framtida bruket av kyrkogården bör man även tillgodose att övriga av de äldsta vårdarna långsiktigt kan bevaras på plats. Under en period från omkring sekelskiftet 1900 och fram till 1900-talets mitt var många av gravplatserna grusbelagda och omgärdade av låga häckar eller stenramar. Idag finns endast spår av detta bevarat. Kvarter C och D brukades tidigare för både familjegravar och allmänna gravar. Spår efter linjegravsystemen från 1920-40-talen finns ännu bevarade i kvarteren, om man studerar dem noga. Församlingen bör långsiktigt bestämma sig för att bevara några av linjegravvårdarna på sin plats för att spåren efter denna företeelse, som omfattade en stor del av samhällets befolkning, inte helt ska försvinna. I kvarteren finns många vårdar som berättar om personer som levt och verkat i socknen. Här finns person- och/eller lokalhistoriska värden att värna. Här kan särskilt gravvården över riksdagsmannen Jonas Jonasson lyftas fram. Kvarter E och F Kvarteren började användas omkring år 1930. Enligt arkivhandlingar från tiden skulle man göra skilda områden för familjegravar och allmänna gravar. Troligen var familjegravplatserna grusade och omgärdade av stenramar eller, som förslaget sa, med häckar av buxbom. Troligen är de buskar av buxbom som finns i kvarteren rester efter tidigare häckar. Kvarteren tillkom i en tid då man höll på att överge bruket av höga påkostade vårdar till förmån gör mindre och enklare. Detta är också tydligt när man tittar på gravstenstyperna i kvarteren. Att man ordnade skilda områden för familjegravar och allmänna gravar är ändå tydlig genom gravvårdarnas utseende och storlek. Fenomenet har ett socialhistoriskt värde som är viktigt att värna om. Den enda bevarade grusgraven berättar något om hur kyrkogården såg ut i ett tidigare skede. I kvarteren finns många vårdar som berättar om personer som levt och verkat i socknen. Här finns person- och/eller lokalhistoriska värden att värna. Kvarter G och H Området togs i bruk på 1950-talet och anlades med vårdar i raka rader och rumslighet skapad genom tujahäckarna. I arkivhandlingarna från anläggningstiden kan man läsa att vårdarna skulle vara enkla och enhetliga. De tidigaste vårdarna, från 1950-talet bär dock ännu klassicistmens dekor. Denna skulle snart allt mer försvinna till förmån för mer enkelhet och enhetlighet, vilket man kan se i vårdarna från 1960-70-talen. Till karaktären i kvarter G bidrar uppdelningen mellan familjegravar och ensamgravar. Kvarter H domineras av sitt tidstypiskt diskreta bårhus av kalksten. I den framtida skötseln bör den ursprungliga strukturen i kvarteren värnas. Vårdarna är tidstypiska och många av dem rymmer lokal- och personhistoriska värden. Nya kyrkogården Områdes struktur liksom gravvårdarnas utseende är tidstypiska för slutet av 1900-talet. En utveckling mot mer individualiserad syn på gravvårdarnas utformning kan skönjas, vilket är typiskt för 1900-talets slut. Minneslunden är ett tillägg som är typiskt slutet av 1900-talet. KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Gullabo kyrka och kyrkogård ligger i vägkorset där vägarna möts som leder från Gullabo till Torsås, Pårdyd och Vissefjärda. Platsen har kontinuitet som sockencentrum sedan 1700-talet då det första kapellet uppfördes på platsen. Till kulturmiljön hör förutom kyrkan och kyrkogården även näraliggande bebyggelse i form av skola, lärarbostad, församlingshem och stationshus. Kyrkogården omgärdas av murar med smidesgrindar från 1800-talet samt en, något sporadisk men delvis gammal, trädkrans – alla viktiga delar av kyrkogårdens karaktär. Gullabo var kapellförsamling till Torsås församling fram till 1870 vilket är anledningen till att kyrkogården togs i bruk först då. Kyrkogårdens nuvarande utsträckning har tillkommit genom större kända utvidgningar på 1920-, 1940- och 1980-talet. Äldst är kyrkogården närmast kyrkan som organiserades på 1870-talet. Delar av det sena 1800-talets struktur är ännu synlig genom kvartersuppdelningen och huvudgångens sträckning. Här fanns vid 1900-talets början grusade gravplatser omgärdade av häckar, stenramar eller staket. Uppdelningen mellan köpta och allmänna gravplatser var tydlig. Under 1900-talets andra hälft har Gullabo kyrkogård genomgått samma utveckling som merparten av kyrkogårdar i länet. Grusgravar har såtts ingen, omgärdningar och gravkullar tagits bort och gångar har lagts igen eller asfalterats. Idag finns endast en grusgrav bevarad på kyrkogården. Uppdelningen mellan köpta och allmänna gravplatser är dock ännu tydlig såväl på den gamla kyrkogården som på utvidgningen från 1920-talet. Här finns socialhistoriska värden att värna. Viktig för karaktären på den gamla kyrkogården är de bevarade vårdarna från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal som tillsammans kan berätta något om socknens historia under den perioden. Bland vårdarna finns två gjutjärnskors som bör föras in på församlingens inventarieförteckning. Även om kyrkogården till stor del är ett resultat av 1900-talets användning kan bevarade strukturer och gravvårdar berätta om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner och synen på döden. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande stilideal och traditioner. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/by-/gårdsnamn och yrkestitlar. Yrkestitlarna berättar om verksamheter och utkomstmöjligheter som funnits i socknen. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: • Kyrkan, kyrkogården och den omgivande bebyggelsen utgör tillsammans en värdefull kulturmiljö som vittnar om platsens betydelse som kyrkligt centrum i bygden. • Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan, vilken genom de olika tidsskikten inte bara speglar olika skeden i Gullabo kyrkogårds utveckling utan också kyrkogårdarnas utvecklingshistoria i allmänhet. • På den gamla kyrkogården är de höga vårdarna från tiden kring sekelskiftet en viktig del av karaktären. |
