Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Vimmerby kn, FRÖDINGE 59:1 FRÖDINGE KYRKA

 Anläggning - Värdering

FRÖDINGE KYRKA, Frödinge kyrkogård
12/16/04
Motivering
Frödinge kyrka uppfördes 1739 på samma plats där minst en tidigare kyrka stått. Kyrkan byggdes som en åttakantskyrka av timmer vilken fogades till den gamla kyrkans sakristia av sten. Vapenhuset tillkom 1757. Förutom det förändrade takmaterialet, från spån till plåt, är kyrkan exteriört välbevarad. Byggnadstypen är en regional variant på de centralkyrkor i barockstil som uppfördes vid denna tid. Den timrade åttakantskyrkan har sitt spridningsområde i Småland och är sällsynt i övriga landet. Åtminstone åtta stycken har funnits i Småland, varav Frödinge, Näshult och Kråksmåla ännu är bevarade på ursprunglig plats. Frödinge kyrka besitter höga byggnadshistoriska och arkitekturhistoriska värden.
Interiört har kyrkan genomgått några förändringsfaser genom åren. Framförallt förändrade 1904 års renovering utseendet, då väggarna täcktes in och bänkinredningen byttes ut. Genom 1950-talets pietetsfullt utförda renovering återställdes mycket av kyrkans ursprungliga uttryck genom att väggmålningarna åter blev synliga och ny bänkinredning i stil med den från kyrkans tillkomsttid byggdes. Tillsammans skapar kyrkans ursprungliga vägg- och takmålningar liksom predikstol och altaruppsats en väl sammanhållen interiör utförd i en folklig tolkning av barock. Den senare tillkomna bänkinredningen med korbänkar förenar sig väl i uttrycket. Orgelfasaden och orgelläktaren bär nyklassicismens drag både i formspråk och färgskala.
Sammanfattningsvis:
· Tillsammans skapar kyrka, kyrkogård och klockstapel en värdefull kulturmiljö. Kyrkbyn ingår i område som klassats som riksintresse för kulturmiljövården.
· Frödinge kyrka med sin åttkantiga form tillhör en typ med några få bevarade representanter och har höga arkitekturhistoriska och byggnadshistoriska värden.
· Inventarier från kyrkans tillkomst såsom predikstol och altaruppsats liksom vägg- och takmålningar är av ett mycket högt kulturhistoriskt värde.