Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Vimmerby kn, LOCKNEVI 1:2 M.FL. LOCKNEVI KYRKA

 Anläggning - Värdering

LOCKNEVI KYRKA, Locknevi kyrkogård
1/1/04
Motivering
KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET
På Locknevi kyrkogården har människor begravts sedan medeltiden. Dagens kyrkogård är ett resultat av 1800- och 1900-talens tradition. En vandring över kyrkogården berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och många gånger om hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i form av personnamn, ort-/gårdsnamn och titlar.
Locknevi kyrkogård är i stort anlagd i ett skede under 1900-talets början efter ritningar av länsträdgårdsmästare Arvid Blom. Kvarteren D och E i sydväst och väst omfattades dock inte av omdaningen. Dessa båda kvarter rymmer idag kyrkogårdens äldsta vårdar och kan berätta något om Locknevi kyrkogård under 1800-talet. Här finns ett högt kulturhistoriskt värde som hör samman med vårdarnas ålder och utförande samt de dödas förankring i socknen. Några av socknens mer prominenta personer är begravda här bl a flera kyrkoherdar. Övriga kyrkogården bevarar många av dragen från Arvid Bloms ritning från 1904. Den västra delen har en friare karaktär inspirerad av den engelska parken, med slingrande gångar och olika parkträd och buskar. Den östra delen med kvarteren A, B och C har en strikt utformning med raka gångar kantade av almar, regelbundna kvarter och en stram uppdelning mellan köpta och allmänna gravplatser. Det var så Arvid Blom planlade kvarteren. De uppmjukande partierna med bersåer i halvcirklar i kyrkogårdens hörn finns idag bara kvar i sydväst. I kvarteren kan man uppleva en provkarta av gravvårdstyper från hela 1900-talet. Här finns de påkostad, höga vårdarna av svart granit från det tidiga 1900-talet, de låga vida vårdarna från 1900-talets mitt och linjevårdarna med det lilla formatet och den traditionella utformningen. Den klara uppdelningen mellan köpegravar och linjegravar har ett socialhistoriskt värde då det berättar om sociala skillnader i samhället. Välbevarade linjegravsområden är idag en sällsynthet på kyrkogårdar vilket ger kvarter B och C ett speciellt värde. Den strikta utformningen med regelbundna rader, stenramar, grusade ytor och, i linjegravsområdet, den krattade grusplanen är viktig att bevara för framtiden.
I många av de enstaka gravvårdarna finns kulturhistoriska värden att tillvarata, det kan handla om personhistoriskt eller lokalhistoriskt värde, om socialhistoriskt eller stilhistoriskt värde. På kyrkogården finns ett antal vårdar från 1800-talets mitt som alla bör bevaras på plats. Flera av dem bär på hantverksmässiga värden. Vårdarna av smide och gjutjärn liksom staket i samma material bör föras in på församlingens inventarieförteckning tillsammans med vårdar från 1800-talets mitt och tidigare. Kulturhistoriskt värdefulla och viktiga för upplevelsen av kyrkogården är trädkransen och de almarna längs kyrkogårdens huvudgångar. För mer utförlig bedömning av enskilda gravplatsers kulturhistoriska värde hänvisas till rapporten ”Kulturhistorisk kyrkogårdsinventering Locknevi kyrkogård” av Ulla Ekberg 1995.
På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider.

Sammanfattningsvis:
•Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan, som i stort är ett resultat av omdaningen vid 1900-talets början.
•Locknevi kyrkogård tillsammans med kyrka, kapell och näraliggande fd skola och prästgård skapar en värdefull kulturmiljö.

Beskrivning av enskilda kvarter
Kvarter A
Kvarter A har kvar sin omfattning sedan anläggningstiden vid 1900-talets början. Genom förändringar på 1960-70-talen har dock stora delar av kvarterets yta såtts i med gräs och ligusterhäck har planterats. I samband med omdaningen förändrades också gravplatsindelningen och en del gamla vårdar togs bort. I kvarterets sydvästra del fick dock den gamla gravplatsindelningen och ett antal gamla vårdar vara kvar. I denna del av kvarteret är de äldre vårdarna, gravplatsernas beläggning med grus samt omgärdning med stenram och pollare av sten samt kättingar viktiga att bevara. På så vis förvaltar man också områdets karaktär. Det övriga området utmärks av de strikta rygghäckarna, i något parti blandningen av yngre och äldre vårdar samt i öster av den ensartade gravvårdskaraktären med vårdar från 1900-talets senare hälft.

Kvarter B
Kvarteret bevarar sin struktur och form som den fick vid anläggningstiden vid 1900-talets början. Kvarteret togs successivt i mer intensivt bruk på 1930-50 talet. Ett fåtal vårdar närmast kyrkan är dock från 1900-talets första decennier. Linjegravsområdet togs i bruk vid 1940-talets mitt.
Kvarterets speciella karaktär är beroende av grusbeläggningen, stenramarna och den låga profilen. De terrasserade raderna är också ett utmärkande drag tillsammans med den sparsamma vegetationen. Nya vårdar bör anpassas med avseende på storlek, form och färg till de redan befintliga. Vården med gjutjärnsurnan ska föras in på församlingens inventarieförteckning och vårdas av församlingen. Uppdelningen mellan köpta och allmänna gravar är ännu tydlig. Här finns ett socialhistoriskt värde som är viktigt att värna.

Kvarter C
Kvarteret bevarar sin struktur och form som den fick vid anläggningstiden vid 1900-talets början. Kvarteret togs i bruk direkt efter nya kyrkogårdens anläggning med köpegravar i väster och från och med 1920-talet, linjegravar i öster.
Kvarterets karaktär i väster är beroende av de höga vårdarna från 1910-20-talet samt omgärdande stenramar och häckar. Här finns den monumentalitet som ofta kännetecknade det tidiga 1900-talets köpegravsområden. Nya vårdar bör anpassas med avseende på storlek, form och färg till de redan befintliga. Grusbeläggning, stenramar och häckar ska behållas. Den enkla utformningen av linjegravsområdet är ett utmärkande drag tillsammans med det mönsterkrattade gruset och de små vårdarna. Också i denna del av kvarteret ska karaktären följas när nya gravar tillkommer, både vad gäller form, färg, storlek och material. Här finns kyrkogårdens äldsta linjegravar. Trävårdar var tidigare ett vanligt inslag på Locknevi kyrkogård. De två bevarade trävårdarna ska vårdas så att deras livslängd blir så lång som möjligt. Med tiden kan delar av eller hela korset behöva bytas ut mot ett nytt tillverkat med det gamla som förlaga. De emaljerade inskriptionsplattorna ska då återanvändas.
Se vidare i den kulturhistoriska bedömningen för hela kyrkogården.

Kvarter D
Kvarter D utgör, tillsammans med kvarter E, en rest av Locknevi gamla kyrkogård. Kvarteret användes för begravning av sockenbor från samhällets övre skikt, vilket bevarade vårdar visar. De äldsta vårdarna är från 1800-talets mitt. Karaktären är idag blandad, med påkostade höga stenar av svart granit, hällar, grusgravar och gräsbesådda gravplatser. Här finns kyrkogårdens äldsta gravvårdar. Gravvårdstypen hällar utgör en ålderdomlig kategori av gravstenar, som är representerad här. Gravvårdar från tiden kring 1800-talets mitt, och tidigare, bör införas på församlingens inventarieförteckning tillsammans med kyrkogårdens enda gjutjärnskors. Eventuella nya gravplatser bör anpassas med omgärdning och gravvårdar till de redan befintliga i kvarteret, med avseende på storlek, material och färg.

Kvarter E
Kvarter E utgör, tillsammans med kvarter D, en rest av Locknevi gamla kyrkogård. Kvarteret användes för begravning av sockenbor från samhällets övre skikt, vilket bevarade vårdar visar. Två av de fyra vårdarna är resta över församlingens kyrkoherdar. Vårdarna är från 1800-talets mitt och 1900-talets början. Gravvårdar från tiden kring 1800-talets mitt, och tidigare, bör införas på församlingens inventarieförteckning tillsammans med smideskorsen. Nya gravplatser i området bör undvikas. Om det ändå blir aktuellt med utnyttjande av nya gravplatser bör de anpassas med omgärdning och gravvårdar till de redan befintliga i kvarteret, med avseende på storlek, material och färg.