Stäng fönster Vimmerby kn, PELARNE 1:10 M.FL. PELARNE KYRKA
Anläggning - Värdering
| PELARNE KYRKA, Pelarne kyrkogård | |
| 1/1/05 |
| Motivering |
|---|
|
KULTURHISTORISK BEDÖMNING AV KYRKOGÅRDEN I DESS HELHET Pelarne kyrkogård ligger omkring 300 meter väster om kyrkan. Tidigare begravdes sockenborna på kyrkotomten runt om kyrkan. Av utrymmesskäl uppstod behovet av en ny kyrkogård och den ”nya kyrkogården” anlades i slutet av 1800-talet. Den till ytan lilla kyrkogården är gräsbesådd och uppdelas av en grusad mittgång. Kapellet i den norra delen uppfördes i början av 1950-talet och samtidigt utökades ytan norr ut. Kyrkogården fick på så sätt ytterligare två gravkvarter. Då organiserades också mycket av den struktur vi ser idag. Den mest genomgripande förändringen som skett på kyrkogården var på 1970- 80-talet. Då såddes gravplatser in med gräs och gravplatsomgärdningar togs bort. Detta förändrade starkt kyrkogårdens karaktär. Hela kyrkogården har brukats kontinuerligt vilket har skapat en kyrkogård där gammalt och nytt möts. Äldre gravvårdar har bytts ut mot nya och idag domineras intrycket av hur kyrkogården används under 1900-talets andra hälft. Få spår finns idag bevarade av kyrkogårdens äldsta historia. Ett antal gravplatser har dock kvar sina omgärdningar och på vissa insådda gravplatser finns stenramarna kvar. Dessa gravplatsanordningar samt de få äldre gravvårdarna utgör en länk till kyrkogårdens historia och bör bevaras. Under tidigt 1900-tal fanns linjegravplatser på södra delen av kyrkogården. De små enkla linjegravvårdarna till skillnad mot de mer påkostade familjegravarna speglade samhällets sociala skillnader. Några få linjegravvårdar finns fortfarande kvar i kvarter II och IV. Enskilda gravvårdar och grupper av vårdar rymmer information som handlar om person- och /eller lokalhistoria i form av personnamn, ort/gårdsnamn och titlar. Gravvårdarna på Pelarne kyrkogård rymmer titlar som till exempel förskolläraren/organisten, prokuristen, nämndemannen, häradsdomaren, godsägaren, skogsvaktaren, landsfiskalen, hemmansägaren, smeden och en f d soldat. Alla vittnar om kunskaper, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Kyrkogården tillsammans med kapell och trädkrans skapar en värdefull kulturmiljö. Kyrkotomten kring kyrkan har under lång tid används som begravningsplats och är starkt förbunden med kyrkans och socknens historia. Här finns ännu ett fåtal gravar och en minnesplats. Socknens äldsta gravvårdar finns här, vilka alla bör bevaras på plats. Gravstenar från 1800-talets mitt eller tidigare bör föras in på inventarieförteckningen. På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får ny ägare. Det är dock viktigt att man i den långsiktiga förvaltningen är uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika tider. Sammanfattningsvis: •Pelarne socken är liten och har också en av de minsta kyrkogårdarna i norra Kalmar län. •Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling. Beskrivning av enskilda kvarter/områden med kulturhistorisk bedömning Kvarter I och III Kvarteren har använts och utvecklats under en lång tid. Deras placering intill kapellet samt de påkostade, höga, vårdarna tyder på att området vid kyrkogårdens anläggningstid brukades för familjegravar för socknens medel- och överklass. Här har tidigare större delen av gravarna varit grusbelagda och haft omgärdningar som till exempel stenramar men även häckar. På 1980-talet såddes merparten av grusgravarna in med gräs och omgärdningar togs bort. Spåren från den äldre anläggningstiden i form av de äldre gravstenarna, stenramar, omgärdningar och de ännu grusbelagda gravplatserna bör bevaras. Kvarter II och IV Kvarteren speglas av att ha nyttjats under en lång tid. De första gravlades i kvarteret så tidigt som på slutet av 1800-talet och man har sedan fortsatt använda området fram till slutet av 1900-talet. I både kvarter II och IV kan man se spår av vad som sannolikt är rester efter allmänna linjen. Små koncentrationer av mindre, enkla gravstenar i svart granit, vilket var typiskt för allmänna gravområden. Från 1950-talet och framåt har gravplatserna i området utnyttjats främst som familjegravar vilket är tydligast i kvarter IV. Gravvårdarnas klassicerande formspråk, som till exempel vårdar som i formen efterliknar en gavelportik med kolonner och toppig överdel, eller stenar dekorerade med lagerkrans, pilastrar, är karakteristiskt vilket bör beaktas då nya gravstenar tillkommer. Kyrkotomten Området kring kyrkan har används som kyrkogård sedan medeltiden och fram till 1882 då den nya kyrkogården anlades. Det gravvårdar som fortfarande är bevarade är höga stående vårdar som tillhör eller har tillhört inflytelserika familjer i socknen. De kvarvarande äldre gravvårdarna och gravplatserna bör bevaras. Gravvårdarna från 1800-talets mitt och tidigare skall föras in på församlingens inventarieförteckning. |
