Stäng fönster Vimmerby kn, TUNA 1:3 M.FL. TUNA KYRKA
Anläggning - Värdering
| TUNA KYRKA, Tuna kyrkogård | |
| 5/15/05 |
| Motivering |
|---|
|
Tuna kyrka byggdes ursprungligen som kapellkyrka för Tuna Gård. Kring kyrkan och godset växte ett centrum fram med skola, mejeri m.m. När järnvägen mellan Hultsfred och Västervik byggdes förlades stationen väster om kyrkbyn och en ny centralort växte fram. Omkring kyrkan låg kyrkogården med bl.a. ett gravkor. När befolkningen växte i mitten av 1800-talet anlades en ny kyrkogård ca 250 meter väster om kyrkan. I anslutning till kyrkan finns kyrkstallar och sockenmagasin samt en vacker allé som omramar landsvägen mot Tuna stationssamhälle. Tuna kyrka består idag av två delar - tornet från 1737 samt långhuset och koret från 1893. Denna blandning skapar en särpräglad byggnad som utmärker sig bland Kalmar läns kyrkor. Långhuset och koret ritades av arkitekten och statsrådet Hugo Hammarskjöld och sluter an till tidens kyrkobyggnadsideal med den historiserande stildräkten. Även tornet är typiskt för sin tid och utgör ett i Kalmar län unikt exempel på den karolinska stilen. Av länets kyrkor är det Locknevi kyrka, som stod klar 1903, som utgör den närmaste motsvarigheten till Tuna kyrka. Även Locknevi ritades av Hugo Hammarskjöld. Tuna kyrkas torn är delvis putsat och delvis klätt med spån. Långhusets och korets exteriör präglas av nyromanska stildrag. Här är delar av fasaden putsad, av grovhuggen granit eller av tegel. Exteriört är kyrkan relativt välbevarad. Den största förändringen gjorde 1969 då sakristian tillbyggdes i norr. Nybyggnaden fick ett modernt formspråk som avviker från den äldre delen av sakristian. Takmaterialet på långhuset och koret har bytts från järnplåt till förzinkad plåt. Det gjordes 1979. Interiört präglas kyrkan av nyromanska och nygotiska stildrag som var moderna när långhuset och koret uppfördes. Kyrkorummet har målats om vid ett par tillfällen och i samband med det har kyrkans färgsättning förändrats. Första gången var 1936 då mycket av den ursprungligen bruna färgsättningen av kyrkan ersattes av gråa nyanser med dragning åt blått och grönt. Nästa ommålning gjordes 1969 och kyrkorummet fick då den färgsättning som det har idag där kulörerna vitt, blått och grönt dominerar. I samband med denna ommålning genomfördes också en omläggning av golvet. Altarringen sänktes och altarbordet flyttades ut från väggen. Från kyrkans tillblivelsetid är absidens dekormåleri. Flera kyrkor har haft den här typen av dekormåleri i absiden men i de flesta kyrkor har det målats över. Två andra exempel med bevarat måleri är Fagerhults kyrka och Oskarshamns kyrka. Läktarbarriären, altaret och bänkarna har i stort sett kvar sin utformning men har målats om. Sammantaget får inredningen sägas vara relativt väl bevarad. I kyrkan finns ett antal inventarier som överfördes från den gamla kyrkan. Det är t.ex. orgeln från 1793, predikstolen från 1625 och en stor samling begravningsvapen. De äldre inventarierna är värdefulla ur såväl konsthistorisk som religiös synvinkel. I Tuna kyrka finns kulturhistoriska värden, t.ex. när det gäller byggnadshistoria, byggnadsteknikhistoria och konsthistoria, att tillvarata. Tillsammans med kyrkogården och den näraliggande miljön utgör kyrkan en del av en värdefull kulturmiljö som klassas som riksintresse för kulturmiljövården, Tuna Kyrkby 88409079. Sammanfattningsvis: * Kyrkans exteriör och interiör är relativt välbevarad och utgör ett för regionen ovanligt exempel på blandning av stilar. * Samtliga inventarier från kyrkans tillblivelsetid har tillsammans med äldre inventarier, som överförts från den gamla kyrkan, ett högt kulturhistoriskt värde som representanter för kyrkans historia i Tuna socken. *Kyrkan, kyrkogården, gravkoret, kapellet, kyrkstallarna, sockenstugan, allén och Tuna gård utgör sammantaget en värdefull kulturmiljö som klassas som riksintresse för kulturmiljövården, Tuna Kyrkby 88409079. |
