Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Nybro kn, MADESJÖ KYRKA 1:2 MADESJÖ KYRKA

 Anläggning - Värdering

Madesjö kyrka, MADESJÖ KYRKA
1/1/05
Motivering
Kvarter A, B, C, D
Kvarteren A, B, C och D utgör några av de äldsta delarna av Madesjö kyrkogård. I samtliga
kvarter finns rester av äldre strukturer t.ex. de gravvårdarna som vänder sig bort från
huvudgången i kvarter D samt rester av linjegravsområden. Linjegravvårdar har ett
socialhistoriskt värde i kontrast till de påkostade köpegravar som är placerade i kvarterens
ytterkanter. Linjegravsområden fanns tidigare på de flesta av våra kyrkogårdar. I flera av
gravvårdarna finns såväl hantverksmässiga som lokalhistoriska värden. Flera av de personer
som är begravda på Madesjö kyrkogård har haft ett stort inflytande över utvecklingen i
bygden. Gravvårdarna av gjutjärn samt smidesstaket ska införas på församlingens
inventarieförteckning och i de fall gravrätten upphört vårdas av församlingen. Detta gäller
även gravvårdar från mitten av 1800-talet eller äldre. De två trävårdarna ska vårdas så att
deras livslängd blir så lång som möjligt. Ett mindre antal gravplatser är belagda med grus
och/eller omgärdade på olika sätt. Tidigare var ett stort antal av gravplatserna på Madesjö
kyrkogård belagda med grus och flertalet av dessa var också omgärdade på något sätt. De som
finns kvar utgör viktiga delar av kyrkogårdens historia.

Kvarter E och F
Kvarter E och F har en utformning, linjegravsområde omgivet av köpta gravplatser, som var
vanlig på våra kyrkogårdar från slutet av 1800-talet till 1930-talet. Kvarteren är noga
planlagda för att utnyttja marken effektivt. Av de båda kvarteren har E bäst bevarat de här
dragen. Kontrasterna mellan de påkostade köpta gravplatsernas påkostade gravvårdar och de
enkla linjegravarna är påtaglig trots att gravvårdarna tidsmässigt är från olika perioder. I
konstrasten mellan de köpta gravplatsernas vårdar och linjegravvårdarna finns ett
socialhistoriskt värde. I flera gravvårdar finns person- och lokalhistoriska värden. Den
smidesvård som står i kvarter F ska införas på församlingens inventarieförteckning och ska
vårdas av församlingen.

Kvarter G och H
Kvarter G och H anlades i en brytningstid. De klassicistiska idealen för en kyrkogård hade
börjat ifrågasättas och nya tankar hade börjat slå igenom. Båda kvarteren karaktäriseras av
den här blandningen. Ett viktigt bidrag till kvarterens karaktär utgörs av träd och häckar som
bidrar till att skapa en rumskänsla och ger området en parkkaraktär. Gravvårdarna är stående
men låga som tidsandan föreskrev. Man har velat tona ner skillnaden mellan de köpta
gravplatsernas vårdar och linjegravvårdarna. Hos enskilda gravvårdar finns person- och
lokalhistoriska värden. I det fortsatt bruket av området är det viktigt att ta hänsyn till och
bevara gravvårdar från olika tidsperioder.

Kvarter I
Kvarter I anlades på 1960-talet. Dess struktur är betydligt friare än de äldre kvarterens och
typisk för sin tid. Ett modernt inslag är området som avsatts för urngravplatser. I anslutning
till kvarteret finns också kyrkogårdens minneslund. I det fortsatta bruket av området bör man
följa den plan som finns för kvarteret.

KYRKOGÅRDEN I DESS
HELHET
På Madesjö kyrkogård har människor begravts under lång tid. En vandring över kyrkogården
berättar om skiftande synsätt när det gäller begravningstraditioner, synen på döden och på
sorgarbete i stort. Enstaka gravvårdar och grupper av vårdar vittnar om skiftande ideal och
hantverksskicklighet. De rymmer information som handlar om person- och/eller lokalhistoria i
form av personnamn, ort-/gårdsnamn och yrkestitlar. På Madesjö kyrkogård förekommer
yrkestitlar såsom exempelvis kyrkoherde, bruksägare, hemmansägaren, fabrikör,
stationsmästare, glasblåsare, bleckslagare, bagarmästare och slöjdlärarinna vilka alla vittnar
om kunskap, näringar och samhällsfunktioner som funnits i trakten. Den dödes hemort är
angiven på majoriteten av gravvårdarna.
Madesjö kyrkogård har troligen sina rötter i senmedeltiden. Den äldsta kyrkogården ska ha
legat söder om kyrkans långhus. Under slutet av 1800-talet och under 1900-talet utvidgades
kyrkogården vid flera tillfällen. Den utsträckning kyrkogården har i dag fick den vid den
senaste utvidgningen 1985. Kyrkogården präglas idag av klassicistiska stildrag men i
kvarteren rakt norr och söder om kyrkan kan äldre strukturer anas t.ex. i form av de
gravvårdar i kvarter D som är vända bort från kyrkans huvudgång. I alla kvarter utom kvarter
I har det funnits plats för linjegravar i kvarterens mitt och i flertalet kvarter finns hela eller
delar av linjegravsområdena kvar. Tillsammans med gravvårdarna på de köpta gravplatserna
har linjegravvårdarna ett socialhistoriskt värde. I den fortsatta skötseln av kyrkogården bör
man vara uppmärksam på att bevara delar av sammanhängande linjegravsområden. I kvarter
G och H som anlades 1931 har fler träd och häckar planterats vilket gör området lummigare
än övriga delar av kyrkogården.
Kyrkogården har brukats under lång tid vilket gör att här finns flera olika typer av gravvårdar
som varit vanliga på våra kyrkogårdar från slutet av 1800-talet och fram till idag. I de äldre
kvarteren utmärker sig de höga påkostade gravvårdarna av vilka en del är omgärdade och/eller
belagda med grus. Att omgärda gravplatser och belägga dem med grus var tidigare vanligt på
Madesjö kyrkogård. Samtliga omgärdade och/eller grusbelagda gravplatser bör därför
bevaras. Smidesstaket, gravvårdar av gjutjärn och smide samt gravvårdar från mitten av 1800-
talet och äldre ska införas på församlingens inventarieförteckning och vårdas av församlingen.
I anslutning till kyrkan finns flera byggnader som berättar om platsens betydelse som centrum
för administration och service i socknen. Än idag är denna miljö väl sammanhållen.
Kulturhistoriskt värdefulla och viktiga för upplevelsen av kyrkogården är trädkransen kring
kyrkogården, kyrkan, bårhuset, kyrkogårdsmuren, grusgångarna, prästgården och
kyrkstallarna.
På en kyrkogård är det naturligt att gravvårdar ändras och gravrätter återgår och får
ny ägare. Det är dock viktigt att man i förvaltningen av begravningsplatsen är
uppmärksam på att bevara de olika delarnas karaktär och gravvårdar från alla olika
tider.
Sammanfattningsvis:
• Ett kulturhistoriskt värde finns i kyrkogårdens struktur som sådan med de olika
tidsskikten, som speglar olika skeden i kyrkogårdens utveckling.
• Flera av gravvårdarna har ett person- eller lokalhistoriskt värde som berättar om
Madesjös och Nybros historia.
• Kyrkan, kyrkogården prästgården, kyrkstallarna, skolbyggnader och det f.d.
kommunhuset utgör tillsammans en värdefull kulturmiljö som vittnar om platsen
betydelse som kyrkligt och administrativt centrum i bygden.