Stäng fönster Malå kn, KYRKAN 3 MALÅ KYRKA
Anläggning - Värdering
| Malå kyrka, MALÅ KYRKA | |
| 10/4/10 |
| Motivering |
|---|
|
Malå kyrka är en relativt tidig representant för den stilblandande sakrala träarkitekturen. Ännu under 1850-talet dominerar den traditionella nyklassicistiska kyrkan, även om det börjar dyka upp inslag av empire och nygotik. Malå kyrka följer det nyklassicistiska mönstret med ett torn i väster samt långhus och sakristia i kyrkans längdriktning i öster. Invändigt hör det tunnvälvda taket, den gustavianska predikstolen, halvkolonnerna vid väggarna och altaruppsatsen också hemma inom nyklassicismen. Tornets lanternin är däremot snarare nygotisk med sin åttkantiga form och fialförsedda hörnpelare. Den påminner väldigt mycket om Älvsby kyrkas lanternin, som ritades av Överintendents-ämbetet 1847 och kan ha varit en förebild. Relativt ovanligt för tillkomsttiden är fönstrens rektangulära form och de säregna rektangulära fönsteröverstycken som är utmärkande för kyrkan. Fasadpanelen, som är nästan 40 år yngre än kyrkan, hör med sin livfulla blandning mellan stående och liggande panel inte direkt hemma i nyklassi-cismen men är ett tidstypiskt drag för sin tid. Invändigt finns de viktigaste inrednings-detaljerna kvar från kyrkans byggnadstid, och karaktären är relativt intakt trots förändringar som de nya bänkarna, dopfunten och läktarunderbyggnaden. Kyrkans skala är väl anpassad till församlingens nuvarande behov, kanske tack vare att den byggdes innan samhället upplevde sin befolkningstopp. Malås framväxt som eget samhälle hänger dock nära ihop med kyrkans tillkomst och kyrkan har fortfarande en mycket framträdande placering och betydelse för stadsbilden. Att särskilt tänka på vid användning och förvaltning av kyrkomiljön och byggnaderna Kyrkan och kyrkogården ligger mitt i hjärtat av Malå samhälle och har både ett stort identitetsvärde och en viktig roll i Malås stadsbild. Kyrkans exteriör och panel i en blandning av klassicism och detaljrik nygotik är välbevarad sedan 1880-talet när kyrkan brädfodrades. Kyrkorummets inredning har en bevarad klassicistisk karaktär trots flera restaureringar och mindre ändringar i främst kor och under läktare. Orgelfasaden från 1889, armaturerna från 1920-talet och bänkinredningen från 1950-talet samsas väl med originalinredningen från 1852. Färgsättningen binder ihop kyrkorummet till en harmonisk helhet, även om den inte i sig ger en genuin tidskänsla. Vapenhuset och tornutrymmena har en särskilt ålderdomlig karaktär eftersom golven bevarats obehandlade (såpskurade). Gravkapellet är välbevarat sedan byggnadstiden och tillhör länets bästa exempel på 1950-talets gravkapellsinteriörer. Kjell Wretling var också en tongivande arkitekt i länet vid den tiden. De äldsta stengravvårdarna av hantverksmässig lokal tillverkning från 1867 och framåt har ett särskilt kulturhistoriskt värde. |
