Stäng fönster Trollhättan kn, JÖNSBERG 2:2 GÄRDHEMS KYRKA
Anläggning - Värdering
| GÄRDHEMS KYRKA | |
| 5/16/03 |
| Motivering |
|---|
|
KYRKOMILJÖN - Runt Gärdhems kyrka är en böljande jordbruksbygd med vida fält, stora och små gårdar, lövskogsdungar och skogsklädda, låga åsar i norr. Ett stycke norrut finns en samlad bymiljö. Intill kyrkan är flera byggnader med anknytning till kyrkan: ett församlingshem, ett gammalt före detta kyrkstall, och en före detta komministerbostad. En privat gård med en stor ekonomibyggnad bredvid kyrkstallet gränsar också till kyrkan. KYRKOANLÄGGNINGEN - Kyrkogården är stor och samtida med kyrkan, placerad på en höjd, och omger den på alla sidor. Området har utvidgats åt nordöst två gånger; 1939 och på 1980-talet med en minneslund. 1952 byggdes ett bisättningsrum ritat av arkitekt Adolf Niklasson i backen norr om koret. Kyrkogården har något varierande utformning på sina olika delar, med en parkliknande karaktär med många lövträd och hela gräsytor i norr och öppnare ytor med grusgångar i söder. Den särpräglade, grusade, smala delen längs kyrkans sydöstra sida med höga gravstenar och stora stenramar är äldst. Soluret från 1792 härstammar från kyrkans föregångare på annan plats. KULTURHISTORISK KARAKTERISTIK OCH BEDÖMNING - Gärdhems kyrka ritades av hovarkitekten Fredrik Wilhelm Scholander och uppfördes 1877-79 som ett av hans sista verk. Kyrkan är tidstypiskt eklektisk i en kombination av olika nystilar; romansk, gotisk och medeltidsromantisk. Exteriören präglas av förändringen 1909, då putsen avlägsnades och tegeldekoren ersattes med granit. Interiören är också eklektisk på samma sätt som exteriören med ett tillägg av Götisk nationalromantik i takets utformning. Kyrkan är invändigt renoverad 1949 då koret omgestaltades och 1992, då läktarunderbyggnader tillkom, men har i långhuset kvar sin inredning i allt väsentligt, även om bänkinredningen är kraftigt ombyggd och decimerad. Korets inredning är helt förändrad med endast delar av altarringen i behåll och präglas nu av altaruppsatsen och korfönstren från 1950-talet. Dopfunten är medeltida och den gamla kyrkans predikstol från 1695 är infogad i koret och minner om kyrkans föregångare, vilket även en järnbeslagen dörr och en liljesten i vapenhuset gör. Färgsättningen har restaurerats närmare originalutförandet. ATT SÄRSKILT TÄNKA PÅ i förvaltning och användning av kyrkan och kyrkomiljön: - Kyrkstallet har en viktig miljöskapande funktion och är en byggnadskategori som sällan är bevarad idag. - Kyrkogårdens parkliknande karaktär, stenmuren längs landvägen, grindar och grusade gångar. Den äldsta, södra grusade delens karaktär har en egen särprägel värd att värna särskilt. - Soluret vittnar om kyrkans föregångare. - Bisättningsrummet. - Kyrkans person- och arkitekturhistoriska värde såsom ett av hovarkitekt Fredrik Wilhelm Scholanders sista verk. - Kyrkans välbevarade exteriör i tidstypisk, eklektisk stil från tillkomsttiden och modifierade fasad från 1909. - Interiörens prägel av tillkomsttiden. - All bevarad ursprunglig inredning och inventarier. - Bevarade äldre inventarier och inredning, inklusive korfönstren. - Altaruppsats och korfönster från 1950-talet. - Trapporna i vapenhuset och trappan från läktarens förrum. |
